Railcare redovisar sitt starkaste kvartal hittills, både vad gäller omsättning och resultat. Bolaget gynnades av hög aktivitet inom transportverksamheten och ett effektivare samarbete mellan sina affärsområden. Den svenska infrastrukturplanen med rekordnivåer av järnvägsinvesteringar ses som en viktig möjlighet för framtiden, enligt vd Mattias Remahl.
Under tredje kvartalet ökade Railcares nettoomsättning till 196,3 miljoner kronor, en uppgång från 169,1 miljoner året före. Rörelseresultatet steg till 30,2 miljoner kronor, motsvarande en rörelsemarginal på 15,4 procent.
"Vi levererar vårt starkaste kvartal hittills, både vad gäller omsättning och resultat. Det höga kapacitetsutnyttjandet i vår transportverksamhet, som är vårt största segment, bidrar till en stark totalmarginal för koncernen. Vi ser redan resultatet av våra satsningar på att utveckla organisationen och våra arbetssätt, vilket bådar gott för framtiden", säger vd Mattias Remahl.
Transportverksamheten driver resultatet
Bolagets transportverksamhet var den främsta drivkraften bakom utvecklingen, med stöd av nya beredskapsuppdrag och en säsongsmässigt hög volym av entreprenadtransporter. Det högre kapacitetsutnyttjandet gav en tydlig hävstång på koncernens marginaler.
Samarbetet mellan Transport- och Teknikverksamheten har förbättrat tillgängligheten i lokflottan, något som enligt bolaget bidrar till effektivare drift. Lokverkstaden i Långsele hade fortsatt hög beläggning och stärkte Tekniksegmentet ytterligare.
Kontraktverksamheten påverkades under kvartalet av en nedskrivning på 1,5 miljoner kronor kopplad till konkursen i Rail Test Nordic. Exklusive den posten låg resultatet i nivå med föregående år. I Storbritannien pågår samtal för att säkra en grundnivå av uppdrag inför 2026, med förväntan om avslut före årets slut.
Stora möjligheter i ny infrastrukturplan
Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastruktur 2026–2037 innebär rekordhöga investeringar i järnväg. Cirka 80 procent av projekten rör utveckling av det befintliga järnvägsnätet.
Planen fokuserar på pendeltrafik, konkurrenskraft för näringslivet och stärkt nationellt försvar. För första gången sätts även ett målår för att avveckla underhållsskulden – 2050. Det långa tidsperspektivet motiveras av behovet att hålla tågtrafiken igång under processen.
"Samhällsekonomisk nytta har varit en vägledande princip för investeringarna i planen. Det innebär att underhållsprojekten främst har prioriterats utifrån den totala nyttan de ger. I praktiken kräver det att man använder de mest effektiva metoderna för underhållsarbete", säger Mattias Remahl.
Källa: Railcare
