Hur kan man upptäcka okända kemiska föreningar i dricksvatten efter exempelvis inbrott eller sabotage? Den frågan står i fokus när Annette Johansson, kemist på Livsmedelsverket, medverkar på Nationella dricksvattenkonferensen i Umeå den 5–6 november.
Mot bakgrund av ett skärpt säkerhetsläge har risken för antagonistiska handlingar och sabotage mot vattenanläggningar ökat. Under konferensens första dag lyfts säkerhet och krisberedskap som ett eget tema. Johansson, som arbetar tillsammans med toxikologer och beredskapshandläggare, talar under programpunkten Förutsättningslös analys – okända kemiska föroreningar i dricksvatten.
– Det sker tyvärr regelbundet olika typer av inbrott i vattenanläggningar. Att ha kunskap om hur en analys går till för att hitta okända ämnen efter exempelvis inbrott, sabotage eller olyckor är en viktig del av beredskapen, säger Annette Johansson.
Avancerad teknik förbättrar möjligheterna
Vid allvarliga eller speciella händelser, där man misstänker oväntad kontamination, skickar VA-organisationer redan i dag prover till Livsmedelsverket för analys. Nu utvidgas verksamheten genom ett regeringsuppdrag där Livsmedelsverket tillsammans med Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) etablerar ett nationellt beredskapslaboratorium för kemiska ämnen i dricksvatten.
– Det finns över 100 miljoner kända kemiska ämnen och väldigt många okända. Tack vare avancerade laboratorieanalyser har vi möjlighet att identifiera många av dessa ämnen, vilket ska jämföras med traditionella metoder som ”bara” klarar några tusen kända ämnen, säger Johansson.
Förberedelser i VA-organisationerna
Johansson kommer också att belysa hur VA-organisationer kan stärka sin beredskap i förväg och agera vid en händelse.
– Vi har hjälpt flera stora VA-organisationer att utreda när något hänt. Samtidigt ser kunskapen olika ut mellan organisationerna. Något många inte riktigt vet är vikten av att spara referensprover för att förstå hur vattnet ser ut när det är normalt i anläggningen. Då får man bättre förutsättningar att sortera ut det avvikande efter en händelse, säger Johansson.
Källa: Svenskt Vatten