Den växande underhållsskulden på svenska vägar och järnvägar måste hanteras långsiktigt. Det menar Madeleine Svenberg, infrastrukturexpert på Svenskt Näringsliv, som pekar på att eftersatt underhåll gör transportsystemet både dyrare och mer sårbart.
– Den senaste tidens extrema väder har återigen gjort Sveriges underhållsskuld smärtsamt tydlig. Vägar har spolats bort, järnvägar slagits ut och transporter stannat. Att vi hamnat här är ingen slump. Under många år har infrastrukturen underprioriterats. Regeringar av olika färg har hellre klippt band för nya prestigeprojekt än tagit ansvar för det vi redan har, säger Madeleine Svenberg.
En skuld som växer med tiden
Trafikverket uppskattar att kostnaden för att hantera underhållsskulden ligger på hundratals miljarder kronor. Svenberg menar att situationen kräver ett uthålligt politiskt ansvar, bortom enskilda mandatperioder.
– Detta gör det särskilt tydligt. Politiken måste därför samla sig kring en gemensam insikt: arbetet med infrastrukturen sträcker sig långt bortom en valrörelse och kräver ett uthålligt ansvarstagande. En sliten infrastruktur innebär inte bara ökade kostnader, det gör oss också mer sårbara för klimatrelaterade risker, vilket vi har sett flera exempel på bara det senaste året, säger hon.
Påverkar tillväxt och konkurrenskraft
Enligt Svenberg är välfungerande transporter avgörande för företagens konkurrenskraft. När vägar och järnvägar brister påverkas både logistik, internationella leveranser och människors möjlighet att pendla.
– En välfungerande infrastruktur är en avgörande konkurrensfaktor för företag i hela landet. Transporter som fungerar är en förutsättning för att svenska varor ska nå internationella marknader i tid, för att industrins logistik ska hålla och för att människor ska kunna pendla till arbeten och utbildning. När transporterna brister slår det direkt mot vår tillväxt, säger Svenberg.
Källa: Svenskt Näringsliv
