Klimatmålen nås inte, upprustningen av järnvägen går för långsamt, trafikdödligheten minskar endast marginellt och kostnaderna riskerar att fortsätta öka. Det är 2030-sekretariatets bedömning av Trafikverkets förslag till nationell plan för infrastruktur 2026–2037.
– Det ökade anslaget på nästan 1200 miljarder kronor är välkommet men vad får vi för pengarna? Inte uppfyllda klimatmål, inte en järnväg i takt med tiden, inte minskad trafikdödlighet i linje med Nollvisionen, bara marginella nya finansieringslösningar och fortsatt sårbarhet, säger Mattias Goldmann, VD 2030-sekretariatet.
Klimatmål missas
Trafikverkets egen miljökonsekvensbeskrivning anger att klimatmålet om minst 70 procents minskning av utsläppen till 2030 jämfört med 2010 inte nås. EU:s ESR-krav uppfylls inte heller och både etapp- och långsiktiga mål om ökad andel gång, cykel och kollektivtrafik missas grovt. Färdmedelsandelarna bedöms vara stabila över tid.
– Trafikverket ägnar två rader av 251 sidor åt hur klimatmålen skulle kunna nås, vilket pekar på att politiken behöver bli bättre beställare. Självklart ska jättesatsningar på 1200 miljarder kronor utgå ifrån målen vi som samhälle enats om. Även Trafikverkets haussade omtänk, där knappt två procent av tidigare beslutade projekt omlokaliseras, saknar klimatkoppling, säger Goldmann.
Finansiering och prioriteringar
2030-sekretariatet är positivt till regeringens uppdrag åt Trafikverket att identifiera projekt som kan medfinansieras av näringslivet. Fyra vägsträckor till en kostnad av totalt 11 miljarder kronor och fem järnvägsprojekt för 80 miljarder listas. Flera gäller delar av större sträckor, bland annat Botniabanan Skellefteå–Luleå och Sydostlänken.
– Kompletterande finansiering är välkommen, men det är oroande om järnvägens utbyggnad i mycket högre utsträckning än vägens är beroende av den. Därtill är det hög tid att finna annan medfinansiering, såsom utökade trängselskatter eller klimatstyrande vägavgifter liknande de våra grannländer nu står inför, säger Goldmann.
Resiliens och klimatanpassning
Den nationella planen är den första som tydligt påverkas av behovet av ökad resiliens, kopplat till Rysslands anfallskrig mot Ukraina och ett snabbt förändrat klimat.
– Nato betonar att vår grundläggande infrastruktur måste vara mindre sårbar, och Trafikverkets fokus på vägnätets bärighet behöver kompletteras med att järnvägen bättre ska klara skyfall, skred, bränder och hetta. Vi saknar helt förklaring till varför Trafikverket vill satsa tre gånger mer på klimatanpassning av vägnätet än järnvägen – fem miljarder kronor mot 1,4, säger Goldmann.
Trafiksäkerhetsmål ifrågasätts
Enligt planen ska de namngivna investeringarna leda till “en minskning med 0,6 dödsfall” fram till 2045, vilket 2030-sekretariatet bedömer som otillräckligt.
– Nollvisionen nämns inte ens, vilket vi beklagar. Istället för att stegvis falla allt mer i glömska, bör visionen uppdateras till att också omfatta de mångfalt fler som dör av trafiken och bli ett bindande styrdokument, säger Goldmann.
Källa: 2030-sekretariatet
