En samfälld uppfattning om de främsta hotbilderna mot Sverige och vad olika aktörer behöver göra för att kunna möta hoten. Det är syftet med de gemensamma utgångspunkterna för utvecklingen av totalförsvaret som Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tagit fram och nu redovisat för regeringen.
I december 2024 fattade regeringen beslut om gemensamma förutsättningar för totalförsvaret 2025–2030. I samband med det fick Försvarsmakten och MSB i uppdrag att fortsatt främja och utveckla en samordnad planering inom totalförsvaret 2025–2030. Myndigheterna fick även i uppdrag att ta fram gemensamma utgångspunkter för totalförsvaret som alla aktörer inom totalförsvaret ska kunna använda som ett frivilligt stöd i sina totalförsvarsförberedelser; från kommuner, regioner och myndigheter till företag och organisationer.
Redovisning för regeringen
Det är de gemensamma utgångspunkterna som överbefälhavare Michael Claesson från Försvarsmakten och Mikael Frisell, generaldirektör för MSB, nu har redovisat. I samband med redovisningen träffade de försvarsminister Pål Jonson och minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.
– Utgångspunkterna gör det enklare för totalförsvaret att planera för hybridhot, fjärrangrepp och värdlandsstöd. Det gör både Sverige och Nato säkrare och starkare, säger försvarsminister Pål Jonson.
– För att bygga ett starkt totalförsvar så måste alla aktörer ta sitt ansvar och agera. Läs den här skriften, ta till er av det som står i den, dra slutsatser utifrån den egna verksamheten och de egna förutsättningarna, och vidta åtgärder. Alla måste gå från ord till handling, säger minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.
Bred hotbild
I redovisningen konstaterar Försvarsmakten och MSB att hotbilden mot Sverige är bred. Den inkluderar förutom konventionella militära angrepp även cyberangrepp, sabotage, informationspåverkan, terrorism och ekonomiska påtryckningar. Myndigheterna anger vidare att säkerhetsläget kräver ett totalförsvar som kan möta flera hot samtidigt, säkerställa de viktiga samhällsfunktionerna och som stärker Natos kollektiva säkerhet, och att det därför krävs en samordnad och flexibel planering från både civila och militära aktörer. I redovisningen specificerar Försvarsmakten och MSB vilka typsituationer som aktörer inom totalförsvaret kan använda som gemensam utgångspunkt:
- Hybrida hot
- Behov av att ge värdlandsstöd
- Begränsat anfall mot norra Sverige
- Anfall mot Gotland
- Fjärrangrepp
- Förstärkning av Natos norra flank
- Förstärkning av Nato i Baltikumområdet
Redovisningen beskriver möjliga händelseutvecklingar i både fredstid och vid ett väpnat angrepp, och innehåller en rad exempel på konsekvenser för viktiga samhällsfunktioner.
Fortsatt arbete
Försvarsmakten och MSB ska under perioden 2025–2030 i sina respektive årsredovisningar till Regeringskansliet redogöra för hur genomförandet av uppdraget att fortsatt främja och utveckla en samordnad planering inom totalförsvaret fortskrider. Försvarsmakten och MSB ska särskilt bedöma hur samordningen av planeringen inom totalförsvaret behöver anpassas utifrån processer, krav och riktlinjer inom Nato samt annan omvärldsutveckling. Årsredovisningen för 2025 blir det första redovisningstillfället för myndigheterna.
Källa: Regeringskansliet
