Trafikverket har i juni genomfört ett pilotförsök med en ny norsk metod för att stoppa spridningen av invasiva växter. Genom att hetta upp jord med vattenånga hoppas myndigheten kunna återanvända jordmassor som annars skulle ha skickats till deponi. Försöket genomfördes mellan Umeå och Nordmaling och riktade in sig på blomsterlupin.
Metoden, som innebär att jorden hettas upp med vattenånga för att döda växtens frön, har utvecklats i Norge och testas nu för första gången i Sverige.
Försöket genomfördes i samband med en avvattningsåtgärd längs en sträcka mellan Umeå och Nordmaling, där cirka 1 300 ton jord från en gammal väg togs omhand. Vägen, som var en del av den historiska Kustlandsvägen från 1700–1800-talet, innehöll inga föroreningar – men däremot stora mängder blomsterlupin.
– Den här vägen har under de senaste 20 åren förvandlats till en lupinrik miljö. Vi såg en chans att försöka återställa den och samtidigt testa en ny metod för att hantera invasiva arter, säger Claes Dahlgren, projektledare på Trafikverket.
Ånga ersätter deponi
Metoden innebär att jordmassorna först rensas från sten, sly och annat grovt material. Den finare matjorden behandlas sedan i en särskild maskin där den ångas i en roterande trumma. Temperaturen är tillräckligt hög för att döda lupinens frön, vilket gör jorden säker att återanvända, till exempel i grönytor eller andra anläggningsprojekt.
Alternativet hade varit att skicka jorden till deponi, vilket både är dyrt och innebär att jorden går förlorad.
– Att deponera jorden hade kostat omkring 1 500 kronor per ton, eftersom det tillkommer deponiskatt utöver kostanden för deponi på jord utan föroreningar. Genom att i stället rena jorden kan vi spara pengar genom att återanvända jorden inom våra projekt, istället för att gräva ner det på deponierna, säger Claes Dahlgren.
Ny kunskap för framtida projekt
Åtgärden genomfördes inom ramen för ett av Trafikverkets så kallade baskontrakt, där det finns möjlighet att testa nya arbetsmetoder. Nu ska erfarenheterna från försöket analyseras vidare, bland annat med fokus på kostnader och kapacitet.
– Det här har varit en liten pilot, men vi har lärt oss mycket. Metoden har stor potential i större projekt där man hanterar stora mängder lupinrik jord. Om vi kan återanvända renad jord i stället för att köpa ny, minskar vi både kostnader och klimatpåverkan genom minskade transporter, säger Claes Dahlgren.
Källa: Trafikverket
