Många äldre väg- och broräcken har varit undermåliga i decennier, vilket innebär en stor säkerhetsrisk för trafikanterna. När regeringen nu aviserar att 354 miljarder kronor ska gå till vägunderhåll de kommande tolv åren tänds hoppet om att säkerheten ska kunna höjas.
– Men det är komplicerade uppgifter som väntar, och det är dessvärre få anställda på Trafikverket som är insatta i det här. Om man inte vet vad det är man ska bygga och beställa blir det väldigt svårt att hänga med och följa upp krav, säger Jonas Skyllberg, ordförande för Svenska Väg- och Broräckesföreningen (SVBRF).
Det finns gott om vägräcken från 1950- 1960- och 1970-talet som i dag inte håller måttet. När olyckor inträffat har dessa gamla räcken inte gjort sitt jobb för att skydda trafikanterna från allvarliga skador.
Moderna fordon har också blivit mycket tyngre och har en annan design, vilket innebär att exempelvis äldre broräcken inte är tillräckligt starka för att stå emot belastningen.
– Det är en fråga om liv och död och vi vet att det måste göras något åt det. Många gamla väg- och broräcken bör så fort som möjligt bytas ut och uppgraderas för att kunna skydda trafikanterna på rätt sätt, säger Jonas Skyllberg.
SVBRF välkomnar beskedet om det kraftigt höjda anslaget för väginfrastruktur. Men trots de imponerande summorna ser man risker de kommande åren, och de gäller bristen på personal med kompetens inom avancerat vägräckesbyggande, inte minst hos Trafikverket. Dessa kunskaper blir allt viktigare när räckesbyggandet blir mer komplicerat, regelverket växer, och då allt fler räckesprodukter erbjuds på marknaden.
– Trafikverket är den myndighet som i hög grad driver utvecklingen av räcken i Sverige, och som ställer alla krav. Men i dag är det bara två personer inom myndigheten som har full kompetens inom området. Vi inom SVBRF är väldigt måna om de här medarbetarna, de är viktiga för oss för att kunna utveckla vår bransch, och en kunnig beställare är en förutsättning för det. Man kan som myndighet visserligen köpa hjälp av en konsult, men ska man driva på utvecklingen och köpa rätt saker måste man kunna ämnet tillräckligt bra. Det är tyvärr få som har tillräckliga kunskaper inom vårt område, och så har det varit under de 20 år som SVBRF funnits. SVBRF har därför drivit olika räckesutbildningar genom åren och förhoppningsvis börjar det ge resultat. Frågan är nu: Hur ska Trafikverket kunna behålla, men framförallt utveckla sitt tekniska kunnande inom vårt teknikområde så vi gör rätt säker för de ökade underhållsanslagen?, säger Jonas Skyllberg.
Vad kan det få för konsekvenser om det inte sker?
– Om man sätter upp fel grejer på fel ställe så kan ett väg- eller broräcke faktiskt bli farligare än de faror som de är tänkta att skydda mot. En annan risk är man kan sätta upp onödigt dyra grejer.
Vilka nya innovationer väntar inom bro- och vägräckesbyggandet?
– Det kommer många nya räckestyper och nya kapacitetsklasser. Det ska till exempel vara kraftigare räcken längs med motorvägar och på broar. När man exempelvis sätter fast stålräcken i backen är underlaget tänkt för den gamla typen och det kanske inte fungerar lika bra med nya räcken. De nya räckena är betydligt mer slimmade och vikten kan vara 50 procent lägre än de äldre varianterna.
Är de ändå säkra?
– Alla räcken testats enligt EU-standard men de utförs precis så att de klarar testkraven på testbanan. Om det sen alltid funkar så längs vägarna i verkligheten är nog inte troligt då. I Trafikverkets nya VGU (Vägar och gators utformning) är det över 70 sidor med text om vägräcken, det bara var ca 55 sidor i den gamla. Så kraven byggs på hela tiden. Kraven och råden har blivit bättre, men det blir också lite svårare för de som ska projektera.
Vilken ser du som den största utmaningen framöver?
– Med tanke på att det ska ut så mycket pengar som satsas på väginfrastruktur så tror jag att det är att få tag i arbetskraft, att få tag i folk som kan det här och att få ut dem på vägen så att projekten inte stannar inne på kontoren. Infrastrukturministern har sagt att han nu vill ha mycket pang för pengarna, men det tror jag i nuläget kan bli lite kämpigt. Men vi i räckesbranschen får kämpa på.
Vad kan göras för att åtgärda bristen på arbetskraft?
– Det här är ett spännande arbete som gör ju skillnad, men fler unga människor behöver välja att gå ingenjörs- och civilingenjörsutbildningar. Det handlar om att sprida det goda med att jobba med infrastruktur till de unga.
Hur ser du på framtiden för väg- och broräckesbranschen?
– Alla verkar nu vara överens om att vägnätet behöver en ordentlig upprustning , och det satsas stora medel för att åtgärda bristerna. Jag känner framtidstro inför de närmaste 12 åren, säger Jonas Skyllberg.
Fakta: Svenska Väg- och Broräckesföreningen
- SVBRF är en förening som samlar aktörer inom väg- och broinfrastruktur och arbetar för att säkerställa att väg- och broräcken håller rätt säkerhetsstandard.
- Föreningen firade 20 år under 2024 och har genom åren haft en viktig roll i att driva på i säkerhetsfrågor och utbildningar inom branschen.
- SVBRFs verksamhet riktar sig till samtliga aktörer på den svenska marknaden för väg- och broräcken. Här inbegrips Trafikverket med dess 7 regioner, driftområden, projektörer, bygg- och anläggningsföretag, testinstitut, forskare och naturligtvis räckesleverantörer och montageföretag där det stora flertalet är medlemmar i föreningen.
Anders Carlsson
