Påldagen startades som ett alternativ till den redan etablerade Grundläggningsdagen. Nu har den framgångsrika konferensen, som alltid går i Göteborg, nått sin elfte upplaga. Den 21 maj bjuds deltagarna på föredrag om bland annat statusen hos befintliga trä- och stålpålar samt byggutmaningarna på deletapp Haga på Västlänken.
– Det är kul att vi lockar ganska många olika kategorier av människor såsom tillverkare av pålar och pålmaskiner, entreprenörer som slår pålar och beställare av pålar, som Trafikverket, samt konsulter och konstruktörer, säger Leif Jendeby, ledamot i Påldagskommittén
Påldagen har sina rötter i föreningen Pålkommissionen som bildades 1959 inom Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Numera är man fristående från IVA och utgör ett forum för diskussion och utveckling inom pålgrundläggning och stödkonstruktioner.
Varje år hade Pålkommissionen ett ”vårmöte”, som var ett ”lite förlängt årsmöte” där man också bjöd på olika föredrag.
– På den tiden var det kanske ett 20-tal personer som gick på mötet. Då var vi några som ville göra någonting större av sammankomsten för att göra den mer populär och beslutade att vi skulle starta en Påldag med bra föredrag, avspänd stämning och ett bra kalas på kvällen. Vi bestämde att evenemanget skulle hållas i en udda lokal – i Göteborg, säger Leif Jendeby.
Den första Påldagen ägde rum i Europiles pålfabrik 2004.
– Middagen åt vi sittandes på pålar som de hade lagt ut. Det var tillräckligt udda, tyckte vi.
Innan evenemanget sa vi: Om det kommer 40 deltagare når vi breakeven. Och så kom det 125. Då insåg vi att det här är nog ett bra koncept.
I dag väntas cirka 300 deltagare komma till Påldagen, som nu efter några år på Lisebergsteatern flyttar till SAS Radisson mitt i centrum, efter att tidigare bland annat varit i ett bergrum och på revyteatern Aftonstjärnan. Evenemanget hålls bara vartannat år för att skapa mer intresse när det väl blir av.
Påldagens program har fått teman som ”Pålar 4-ever”, Influencers och ”Blockpolitik”.
Pålar 4-ever handlar om pålars beständighet, hur mycket man kan lita på gamla pålar, och hur man bestämmer detta. Influencers handlar om omgivningspåverkan. Förutom massaundanträngning tas frågor om vibrationer och buller upp här.
Blockpolitik, som består av tre föredrag, handlar om de stenblock som är i vägen när man ska påla.
– Det blir allmänt jobbigt att påla om man stöter på block. Då blir frågan vem som ska stå för den risken och hur avgör man det innan? Och hur ska man veta innan hur mycket block det är i backen och även efteråt hur många block det verkligen fanns där?
– Det blir ofta juridik av de här frågorna. Och då är tanken att beskriva svårigheterna, hur man kan resonera kring dessa frågor, säger Leif Jendeby som själv inleder passet med ett föredrag som fått titeln "Block - hur många då då?”
– Där ska jag berätta om vad man har för möjligheter att bestämma hur många block det är och vilka svårigheter detta kan medföra. Sedan ska Patrik Andersson från Peab tala om hur mycket som entreprenören kan styra och hur denne kan påverka: Om man nu säger att det är så här mycket block, vad har entreprenören då för möjligheter att utföra pålningen sämre eller bättre? Därefter följer ett föredrag där vi ska prata om hur vi kan fördela riskerna: Är det jag som projektör som ska ta risken, är det beställaren eller är det entreprenören?
Under rubriken Hålet i Haga bjuds på ett föredrag om utmaningarna att bygga Västlänkens station Haga.
– Det är det absolut svåraste vi har gjort i Geosverige hittills. Det krävs ett 25 meter djupt hål där det är upp till 60 meter lera. Så där har man mött alla tänkbara problem, bland annat i form av bottenupptryckning och hydraulisk upptryckning. Skulle något gå fel ligger platsen illa till - mitt i stan. Dessutom ska man gnaga sig igenom befintlig pålgrundläggning till ”Skattehuset”, vilket ju är en utmaning i sig, säger Leif Jendeby.
En av dagens höjdpunkter är tillkännagivandet av årets vinnare av Guldpålen. En utmärkelse som delas ut av Pålkommissionen och Svensk Grundläggning för: ”En epokgörande, eller flera betydande, insatser för teknik inom svensk pålning, spontningsteknik och grundläggning.” Förra årets vinnare var Ove Sättermon, som arbetar ute på fältet som grundläggare och borrare. Tidigare år har vinnaren oftast varit personer som snarare jobbat med projektering av grundläggning eller med utvecklingsfrågor.
Anders Carlsson
