Vägnätets standard i Sverige visar tecken på förbättring och underhållsskulden för beläggning väntas minska de kommande åren. Samtidigt kvarstår tydliga regionala skillnader och en ny analys visar att en betydande andel av vägtrummorna har brister. Det framgår av en genomgång från Transportföretagen om tillståndet i det statliga vägnätet.
Andelen vägar i dåligt eller mycket dåligt skick har minskat med tre procentenheter sedan 2023, efter en längre period av försämring. Underhållsskulden för beläggning uppskattas till cirka 8,1 miljarder kronor och kan, vid fortsatt utveckling, minska till 5,1 miljarder kronor år 2035. Då bedöms över 90 procent av vägnätet hålla minst tillfredsställande standard.
– Det är mycket positivt att vi nu ser en utveckling där vägarnas skick successivt förbättras. Trafikverket har fått rekordstora tillskott för vägunderhåll och har därmed bättre förutsättningar att arbeta mer långsiktigt, minska andelen vägar i dåligt skick och säkerställa att vägnätet fungerar för både näringsliv och arbetspendling i hela landet, säger Jonas Hagelqvist, vd på Transportföretagen.
Regionala skillnader kvarstår
Utöver beläggningens skick påverkas vägnätets funktion av vägkroppens tillstånd. Om även behovet av rekonstruktion inkluderas uppgår den totala underhållsskulden till 14,8 miljarder kronor i 2023 års prisnivå.
Skillnaderna mellan olika delar av landet är fortsatt stora. Jämtland, Dalarna och Västernorrland har högst andel vägar i mycket dåligt skick, medan Västmanland, Östergötland och Uppsala har lägst andel.
Ny mätning visar brister i vägtrummor
Analysen omfattar för första gången även vägtrummor. Dessa är viktiga för avvattning, bärighet samt skydd mot erosion och översvämning. Av drygt 200 000 analyserade vägtrummor bedöms 23 procent ha brister, och ytterligare 3,8 procent har framtida åtgärdsbehov.
– När vägtrummorna inte fungerar kan konsekvenserna bli mycket allvarliga och i värsta fall orsaka vägras och omfattande skador på vägarna. Därför är det viktigt att inventeringen fortsätter och att brister åtgärdas i tid, så att vägnätets robusthet kan stärkas och riskerna minska för större skador, säger Jonas Hagelqvist.
Analysen visar också att ökad trafik framöver kan påskynda nedbrytningen av vägnätet och öka behovet av fortsatta underhållsinsatser.
Vägar i mycket dåligt skick (högst andel)
- Jämtland: 18,7 procent
- Dalarna: 16,5 procent
- Västernorrland: 15,7 procent
Lägst andel
- Östergötland: 3,4 procent
- Västmanland: 3,4 procent
- Uppsala: 4,8 procent
Vägtrummor med brister (högst andel)
- Västmanland: 33,2 procent
- Örebro: 31,6 procent
- Stockholm: 29,3 procent
Lägst andel
- Blekinge: 13,6 procent
- Skåne: 13,7 procent
- Jönköping: 16,3 procent
Källa: Transportföretagen
