Regeringen har nyligen presenterat förslag som syftar till att justera regleringen av nätavgifterna för el och gas i enlighet med EU:s rättsregler. Förslagen innebär bland annat att detaljerad reglering av nätavgifterna tas bort och istället ger man mer beslutande befogenheter till Energimarknadsinspektionen.
– Nu säkerställs Energimarknadsinspektionens oberoende samtidigt som de ges tydligare och bättre verktyg att fastställa nätavgifterna. Dessutom säkerställs att svensk rätt överensstämmer med EU-rätten, vilket uppfyller en punkt i Tidöavtalet, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.
Stärkt oberoende och tydligare verktyg
Förslagen syftar till att stärka Energimarknadsinspektionens oberoende vid fastställandet av nätavgifterna och uppfylla EU-rättens krav på tillsynsmyndigheter. Enligt ellagen och naturgaslagen ska Energimarknadsinspektionen pröva de ekonomiska villkoren för elnätsföretag och naturgasföretag, särskilt de nätavgifter som styr deras verksamheter. Dessa företag får i framtiden mer utrymme att själva förhandla om nätavgifterna, medan inspektionen får ett starkare mandat att besluta om ramarna för dessa.
Vidare föreslås att regeringen ska ges utökade möjligheter att låta Energimarknadsinspektionen meddela föreskrifter inom området. Ett annat förslag är att ekonomiska experter ska ingå i förvaltningsrättens och kammarrättens sammansättningar när det gäller överprövningar av beslut om intäktsramar, vilket ska stärka den ekonomiska kompetensen och effektivisera processen.
Tidsplan för lagändringarna
Förslagen om ändringar på naturgasområdet föreslås träda i kraft den 1 januari 2026, medan de som rör elområdet ska gälla från och med den 1 januari 2027.
Bakgrund och EU-domen
Förslagen kommer som en följd av EU-domstolens dom i målet Europeiska kommissionen mot Förbundsrepubliken Tyskland, som meddelades den 2 september 2021. Domen berörde tolkningen av el- och gasmarknadsdirektiven, särskilt vad gäller den nationella tillsynsmyndighetens exklusiva befogenhet och oberoende. EU-domstolen konstaterade att Tyskland inte korrekt genomfört direktiven. Regeringen gav i mars 2022 en särskild utredare i uppdrag att granska det svenska regelverket, och i oktober 2023 lämnades ett betänkande som föreslår förändringar för att säkerställa överensstämmelse med EU:s direktiv.
Källa: Regeringskansliet
