Intervju- Trafikverkets generaldirektör: Mer spår behövs på sikt

Roberto Maiorana, generaldirektör på Trafikverket, medverkade på Järnvägsforum Norr. FOTO: Anders Carlsson

Ett genomgående tema på Järnvägsforum Norr var kapacitetsbristen i järnvägssystemet. En kapacitetsbrist som förväntas bli värre med gröna satsningar och nyindustrialiseringen i norra Sverige. Järnvägsnyheter.se fick en intervju med Roberto Maiorana, generaldirektör på Trafikverket, om hur han ser på utmaningen med trängseln på spåret.

Nya stambanorna, som delvis har stoppats av regeringen, har inte bara setts som ett höghastighetsprojekt utan också som ett avlastningsprojekt exempelvis för godstrafik. Kommer det nu att finnas ett behov av att bygga mer räls för att få en avlastning? Eller kommer det befintliga systemet att klara den kapacitetsökning som nyindustrialiseringen innebär?
– Om vi tittar på hela Sverige så behöver vi bygga mer kapacitet och det tycker jag vi gör i det uppdrag som vi kallar Nya Stambanor (tre delsträckor återstår av projektet reds. anm.) Sedan har vi ett uppdrag från regeringen hur vi kan göra det på ett kanske smartare och mindre kostnadsdrivande sätt. Om det ska vi lämna ett underlag till sommaren, och det handlar framför allt om storstadsområdena Göteborg, Stockholm, Malmö.
Vad kan göras på kort sikt?

– För den kapacitetsbrist vi har i järnvägssystemet i dag är den omedelbara åtgärden att titta på hur vi egentligen ansvarar för den kapacitet vi har och använder den så smart som det går, och att vi underhåller den och förbättrar den. Men på lite längre sikt så måste vi tillföra kapacitet.

Mer räls med andra ord?

– Ja, jag menar det, och det behöver inte vara nya tågbanor hela vägen – det kan vara mötesplatser.

Hur påverkar industrisatsningen i norr järnvägssystemet?

– Den gemensamma frågan med det vi har hört på järnvägsforumet om satsningen i Norrland är att vi behöver mer kapacitet. Det kanske är klokt av regeringen att dela ut de här uppdragen nu och framför allt att visa att man vill göra det på ett ganska snabbt sätt. (Infrastrukturministern meddelade på Järnvägsforum Norr att regeringen har beslutat att tidigarelägga satsningar på transportinfrastrukturen i norra Sverige reds. anm.)

Fehmarn bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland ska öppna 2029 och väntas generera betydligt mer tågtrafik. Men det är inte fastställt om en ny förbindelse över Öresund ska byggas. Hur bedömer ni behovet av att öka tågkapaciteten över Öresund?

– Vi har fått i uppdrag att göra en kapacitetsutredning i Skåne. Och där ingår också anslutningarna till Öresundsbron med tanke på utvecklingen som sker i samband med Fehmarn Bält-byggandet.
Är det någon av de föreslagna förbindelserna: HH-förbindelsen, Öresundsmetron eller Europaspåret (Landskrona–Köpenhamn) som ni finner vara särskilt intressant?
– Vi har ju haft uppdraget att utreda HH-förbindelsen, och vi följer utvecklingen när det gäller Metroförbindelsen. Samtidigt är ju det ingenting som finns med i våra planer i dag, och det är ganska stora investeringar. Det behöver ju vara ett regeringsbeslut för att gå den vägen. Men vi följer utvecklingen.
Är er bedömning att det behövs ytterligare en Öresundsförbindelse utöver Öresundsbron när Fehmarn Bält-förbindelsen öppnas?
– Jag vill inte uttala mig om det för vi har inte gjort den analysen, men om man lyssnar på representanter för regionen så bedömer man att det kommer att krävas.

Anders Carlsson