Ekonomi- och infrastrukturminister Riina Sikkut från Estland tog nyligen emot sina baltiska kollegor, Lettlands transportminister Jānis Vitenbergs och Litauens transport- och kommunikationsminister Marius Skuodist i Tallinn.
Första halvan av mötet handlade om Rail Baltica.
- En av förutsättningarna när det gäller att stärka de ekonomiska relationerna är en modern transportinfrastruktur. Det är därför som färdigställandet av Rail Baltica har högsta geopolitiska och ekonomiska prioritet för oss, säger de baltiska transportministrarna i ett gemensamt uttalande.
EU-medel
Ministrarna bekräftade samarbetets intensifiering med syftet att säkerställa framgången för ansökan om EU-medel och förvaltningen av projektet.
Dessutom diskuterade de, på initiativ av Litauen, möjligheten att överväga passagerartransporter på den nuvarande järnvägen Vilnius – Rīga – Tallinn innan Rail Baltica färdigställdes.
- Vi har ingenting emot det i allmänhet, men det behöver grundligt förberedande arbete och analyser, särskilt när det gäller efterfrågan, sade ekonomi- och infrastrukturminister Riina Sikkut.
Spårvidd på 1435 mm
Mötet diskuterade också Europeiska unionens mål angående utrustning av det transeuropeiska transportnätet med järnvägslinjer med en europeisk spårvidd på 1435 mm. De baltiska staterna använder för närvarande den så kallade breda spårvidden på 1520 mm. Enligt Estlands ekonomi- och infrastrukturminister kan det bli aktuellt att byta till europeisk spårvidd i framtiden.
- I princip är detta ett mycket nödvändigt steg, men dess genomförbarhet måste analyseras tillsammans med de baltiska staterna, med hänsyn till Rail Balticas prioritet. Dessutom har nya tåg precis beställts och flera andra viktiga utvecklingar har gjorts eller pågår på den nuvarande spårvidden. För att uppnå detta mål skulle det krävas mycket stora investeringar i infrastruktur, tåg och ledningssystem. En preliminär uppskattning av kostnaden för att modernisera hela järnvägsnätet uppgår till 8,7 miljarder euro, sa ministern.
Rysslands roll i IMO minskas
Sikkut uppmanade sina baltiska kollegor att följa Estlands exempel och sluta använda statliga järnvägar för transporter av ryska och vitryska råvaror.
Det är sant att EU-företag kan fortsätta att transportera icke-sanktionerade varor. Samtidigt är jag övertygad om att de baltiska staterna, mer än någon annan, förstår vikten av att isolera Ryssland i det här skedet och inte fortsätta med nuvarande affärsrelationer.
Mötet diskuterade också hur man kan minska Rysslands roll i Internationella sjöfartsorganisationen (IMO).
I slutet av mötet gjorde de tre ministrarna ett gemensamt uttalande där de uppmanade IMO:s medlemsländer att inte rösta på Ryssland när de väljer en rådsmedlem.
Östersjöländernas transportministrar träffas vanligtvis en gång om året (förutom de senaste fyra åren då de inte har träffats) för att diskutera sektorsfrågor i ett fast format. I år innehar Estland ordförandeskapet.
Källa Majandus- ja Kommunikatsiooniministeerium