Sjöfartsverket investerar i nya isbrytare

Sverige behöver modernisera sin isbrytarflotta. Foto: Marcus Roos

Sjöfartsverket presenterar sin treårsplan för regeringen. Den innehåller investeringar i isbrytare, fortsatt effektivisering och tjänsteutveckling samt satsningar på farledsunderhåll parallellt med en sänkning av farledsavgiften med upp till 25 procent. I treårsplanen lyfts satsningar och behov upp som är nödvändiga för att verksamheten ska fortsätta leverera enligt våra kundlöften.

– Den enskilt största utgiften de kommande åren är investering i nya isbrytare, som är i behov av att bytas ut snarast. Sjöfartsverket utgår i sin anslagsframställan från att de nya isbrytarna anslagsfinansieras och kan upphandlas under 2022 då dessa är helt avgörande för både sjöfartens och Sjöfartsverkets verksamhet, säger Katarina Norén, generaldirektör.

I årets budget aviserade regeringen en klimatkompensation på 300 mkr för 2023 respektive 2024 för att minska farledsavgifterna. Hur den ska utformas presenteras den 14 april, men redan i treårsplanen föreslår Sjöfartsverket att klimatkompensationen kan förlängas efter 2024 genom att driften av isbrytning jämställs med vinterväghållningen på väg och järnväg – som  sedan lång tid tillbaka är statligt finansierad genom nationell transportplan.  

– Skulle driften av isbrytningen finansieras via nationell plan kan vi få ett utrymme i vår budget att sänka farledsavgifterna permanent med upp till 25 procent. Det skulle, enligt rederierna själva, betyda oerhört mycket för sjöfarten och gynna överflyttning av gods från väg till sjö enlighet regeringens godstransportstrategi, fortsätter Katarina Norén.

I årets budget gav regeringen dessutom en anslagshöjning med 220 miljoner kronor som för 2022 innebär att staten, enligt Sjöfartsverkets förslag i tidigare anslagsframställan, tar det fulla ansvaret för fritidsbåtstrafikens behov samt för slussar och kanaler. Sjöfartsverket föreslår i treårsplanen att denna anslagsnivå permanentas samt att en satsning även görs för att återta underhållsskulden för de byggnadsminnen i form av kulturfyrar som Sjöfartsverket förvaltar men som inte längre fyller någon nautisk funktion.

Sammantaget skulle detta även innebära att Sjöfartsverket kan bygga upp en långsiktigt hållbar ekonomi under 2020-talet. Utan denna satsning kommer Sjöfartsverkets ekonomi fortsatt vara mycket sårbar för hårda vintrar och konjunktursvängningar och återigen inte ge möjlighet att bygga upp kapital för kommande investeringar som affärsverksmodellen ger möjlighet till.

– I en verksamhet med stora investeringsbehov och kritisk samhällsservice är kontinuitet och långsiktighet avgörande. Därför föreslår vi att staten kontinuerligt tar större ansvar för delar av Sjöfarten i likhet med väg- och järnvägstrafiken fortsätter Katarina Norén.

Andra satsningar som görs i treårsplanen är fortsatt uppbyggnad av totalförsvaret samt omställning av flottan till fossilfri drift. Detta möjliggörs av de särskilda anslag som regeringen aviserat under hela perioden för dessa områden.

– Treårsplanen innehåller flera omvälvande satsningar där vi gör oss beredda att leverera  digitalt och fossilfritt,  i fred och höjd beredskap samtidigt som vi måste fortsätta dagens leverans, säger Katarina Norén.

Samtidigt fortsätter Sjöfartsverket effektiviserings- och tjänsteutveckling för att säkerställa en konkurrenskraftig och effektiv leverans till sjöfarten och samhället nu och i framtiden. Exempel på tjänster som utvecklas är Navigationsstöd från land, en ny generation sjökort och eMSW.