Kostnad främsta drivkraften för elektrifiering av fordonsflottor

Elfordonsflottor ger kostnadsbesparingar på 20 till 25 procent. Foto: ChargePoint

Alain Costa, Head of Fleet, Europa, ChargePoint utvecklar ekonomin som drivkraft för elektrifiering av fordonsflottorna.

Övergången mot användning av elfordon i företagsflottor drivs av fem kärnfaktorer – ett hållbarhetsengagemang, som ökar medvetenheten om elektrifieringsbehovet, fordonens prestanda och tillgänglighet, lagstiftning för att förbjuda diesel- och bensinfordon, lösningar för att stödja vagnparkshantering, där laddning spelar en viktig verksamhetsroll, samt slutligen den totala ägandekostnaden (TCO).

I takt med att allt fler företag har börjat investera i nästa generations elfordon har dess högre initialkostnader, jämfört med traditionella fossildrivna fordon, setts som ett hinder. De direkta kostnaderna som fordonets inköpspris och installationen av laddinfrastrukturen, kan dock kompenseras av de minskade driftskostnader som elfordonen för med sig.  

Statliga subventioner och elkostnader är avgörande, inte minst för elfordonsflottornas totala ägandekostnad. Uppmuntrande tecken kan ses över hela Europa, inte minst här i Sverige, där regeringen nyligen fattade ett beslut som möjliggör för Energimyndigheten att betala ut ytterligare 100 miljoner kronor i klimatpremier till eldrivna lastbilar under 2021. En lägre TCO kommer innebära brytpunkten för en generell övergång mot elektrifiering inom transportsektorn. Därför måste subventioner inte bara bibehållas utan också utökas.

Trots att priserna på elbilar har sjunkit avsevärt under de senaste åren kan kostnaderna för ett nytt medeltungt eller tungt dieselfordon vara nästan hälften jämfört med dess eldrivna motsvarigheter. Även om de varierar mellan olika regioner kan statliga subventioner sänka inköpskostnaderna. Dock så kommer inte ens de mest generösa bidragen i nuläget att räcka för att priserna ska kunna komma ner till samma prisnivå som fossilbilarna. Men det kanske inte dröjer alltför länge. En ny studie från BloombergNEF pekar på att kostnaden för att producera större elfordon, såsom sedaner och stadsjeepar, kommer att nå prisparitet 2026 medan mindre bilmodeller förväntas nå dit under 2027.

För det andra, medan flottorna har tillbringat över ett sekel för att finslipa och vidareutveckla den enkla infrastruktur som behövs för att lagra och distribuera fossilbränsle, kräver övergången till elfordon helt ny infrastruktur. Fordonsflottor kan inte bara installera några uttag och hoppas på det bästa, utan det krävs en grundlig förståelse för flottans behov, användningsfall och distribution. Företag måste fråga sig själva om fordonen endast kommer att laddas över natten i depån, eller om de kommer att tas hem av förarna och laddas där. De måste också ställa sig frågan om fordonen ofta kommer att köra bortom sin räckvidd, vilket i så fall innebär kräver laddning på publika laddstationer. 

Rätt och smart laddningsteknologi är en viktig aspekt av elektrifieringen. Den kan hjälpa fordonsflottorna att spara pengar genom att minska energikostnaderna och optimera vagnparksdriften genom integrering med befintlig mjukvara för vagnparkshantering, vilket säkerställer att rätt fordon alltid är laddat vid rätt tidpunkt. Genom att schemalägga laddning vid lågprisperioder eller införa en effektgräns för att minska elförbrukningen kan fordonsflottorna ytterligare optimera sin elanvändning för att spara pengar.

Var och hur ett fordon laddas kan ha en betydande inverkan på den totala ägandekostnaden när det kommer till att driva en elfordonsflotta. Den totala ägandekostnaden för elbilar är inte bara relaterad till billigare bränslekostnader. Elbilar kräver dessutom betydligt mindre underhåll, färre större reparationer och driftstopp, jämfört med diesel- och bensinbilar. Detta beror bl a på att det endast finns ca 20 rörliga delar i en elmotor, medan ca 2000 i en förbränningsmotor. Detta belyser tydligt kravet på dyra verkstadsbesök och reservdelar relaterade till förbränningsmotorer, som t ex kan handla om byte av olja och filter, underhåll efter avgasrening, eller byte av dieselavgasvätska (DEF). En elmotor kräver inte heller underhåll av komponenter såsom tändstift, bränsleinsprutare, förgasare, vattenpumpar, remmar och transmissioner.

Utöver dessa faktorer inför även ett växande antal städer höga kostnader för att köra fossilbilar i zoner med krav på extremt låga utsläppsnivåer. Det är bl a därför som, även om tidsplanerna varierar, nästan samtliga större branschaktörer (liksom bildelningstjänsterna Uber och Lyft) lovat att övergå mot 100% nollutsläppsflottor under de kommande åren.

De företag som tidigt införde elfordonsflottor har gjort kostnadsbesparingar på 20 till 25 procent som ett resultat av ökad effektivitet, billigare bränsle och minskat underhåll, vilket placerar dem i förarsätet för tillväxt när allt fler elfordon blir tillgängliga och branschen fortsätter att elektrifiereras. McKinsey uppskattar att de elektrifierade flottorna år 2030 kommer att ha en 15 till 25 procent lägre total ägandekostnad än de med fossildrivna fordon. De företag som nu ligger i framkant kring elektrifiering är väl positionerade för att då kunna dra nytta sina besparingar. Även om elbilar är något dyrare just nu, så kommer kurvan snart att plattas ut och TCO-aspekten därmed belysas ytterligare.