Baltic Pipe försenas tre månader

Syftet med gasledningen är att öppna upp en ny väg för gas till Europa och försörja framförallt Danmark och Polen med norsk gas. På så sätt kan energisäkerheten öka eftersom energi från fler källor minskar riskerna ifall andra leveranser minskar. Foto: Baltic Pipe

Danska Energinet har fått tillstånd att återuppta bygget av rörledningar på större delen av Baltic Pipes gasledning till baltiska länder, men andra delar kommer att skjutas upp till nästa år. En "stor del" av gasen förväntas flöda under tiden.

Etableringen av Baltic Pipe får fortsätta under större delen av sträckan. Danska miljöskyddsbyrån har gett Energinet tillstånd att återuppta byggnadsarbeten i Västjylland, Östra Fyn och Zeeland, efter att det stoppades den 31 maj till följd av miljö- och livsmedelsklagomyndighetens återkallande av miljötillståndet.

Delar av arbetet fortsätter dock som vanligt. Detta gäller delvis sänkning av rörledningar i det triangulära området och i västra delen av Fyn samt elförsörjningen från Haslev och Everdrup på Zeeland. Det kommer att skjutas upp till våren 2022, vilket enligt Energinets nuvarande bedömning innebär att det totala projektet kommer att försenas i "ungefär tre månader" från avskärningsdagen i oktober nästa år.

Baltic Pipe är ett strategiskt infrastrukturprojekt i form av en planerad gasledning som ska transportera fossilgas från Norge till Polen. Byggandet kommer påbörjas våren 2020 och beräknas sedan transportera 10 miljarder kubikmeter gas per år till Polen och omkring 3 miljarder kubikmeter gas från Polen till Danmark.[Gasledningen planeras vara igång år 2022 och ha en livslängd på 50 år.

Polen skulle exempelvis minska sitt beroende av rysk gas avsevärt eftersom volymen 10 kubikmeter gas per år motsvarade ungefär hälften av den polska gasförbrukningen år 2015. Enligt projektets egna uppgifter kan också priserna på gas och utsläppen av koldioxid minska genom att gasen ersätter kol.