Miljökonsekvensbeskrivningen för Skandiaporten färdig

Miljökonsekvensbeskrivningen är färdigställd och handlingarna packade och klara för inlämning och prövning av Mark-och miljödomstolen. Bild: Göteborgs Hamn.

Inledande studier genomfördes 2014-2017 utifrån behov av ny muddring av farled och hamn i Göteborg. Detta initierades för att höja Skandiahamnens kapacitet och konkurrensläge som Sveriges enda hamn med direkttrafik till Fjärran Östern. Förberedelsetiden handlar om åtta-till tio år i ett infrastrukturprojekt av den här omfattningen.

Sjöfartsverket respektive Göteborgs Hamn har nu skickat in tillståndshandlingar och miljökonsekvensbeskrivning, MKB, om totalt cirka 1 000 sidor för prövning av Mark- och miljödomstolen i Vänersborg.MKB:n ger en samlad bedömning av projektets effekter och konsekvenser för människors hälsa och miljö. Ett tillstånd från Mark-och miljödomstolen är ett måste för att det fysiska arbetet ska kunna inledas med planerad kajförstärkning av Skandiahamnen 2022, muddring 2024 och gemensamt färdigställande med ett fördjupat kajläge 2026. Tillståndsprövningen gäller vattenverksamhet, det vill säga att få utföra sprängnings- och muddringsarbeten i Norra farleden, tidigare Torshamnsleden, samt Skandiahamnens hamnbassäng och kajförstärkning. Förhoppningsvis kan förhandlingarna i Mark- och Miljödomstolen starta under senare delen av 2021.

Under en följd av år har fartygen blivit allt större och därför behövs ökat farledsdjup. Den effektivaste sträckningen av farleden har växt fram genom att lotsar från Göteborgs lotsområde har gjort ett 60- tal körningar med ett tänkbart framtida fartyg som mäter 430 x 65 x 17,5 meters djupgående under skilda väder och vindförhållanden i Sjöfartsverkets simulator, GöteborgI samband med simuleringarna har också behovet av muddringsvolym klarlagts.

Trafikverkets prognos för 2040 indikerar att 65-70 procent av den svenska containervolymen till och från Fjärran Östern kommer att transporteras genom Göteborgs hamn. Samhällsekonomisk analys visar att direktsjöfarten ger lägre transportkostnad, minskad transporttid och minskad miljöpåverkan per transporterad enhet.

I början av 2000-talet genomfördes muddringsprojektet Säkrare farleder i Göteborg. I Skandiaporten handlar det om att utföra samma typ av arbeten, likartad omfattning och i samma områden.

– Uppföljningen av Säkrare farleder har visat att inga negativa, bestående miljöeffekter uppstått vare sig under eller efter muddringsarbetet. Skandiaporten blir på sätt och vis en repris av Säkrare farleder. Den stora skillnaden är att nu har fartygen blivit ett par storlekar större, säger Patrik, Benrick, projektledare, Skandiaporten för Sjöfartsverket.

– Inlämning av handlingarna till Mark- och Miljödomstolen är en viktig milstolpe för att vi skall nå vårt gemensamma projektmål med en färdig anläggning senast under första halvåret av 2026. Roligt att vi nu är här säger Jan Andersson, projektledare, Skandiaporten, Göteborgs Hamn.