Vita flaggstaterna belastar havsmiljön mest

Hamnstatskontroller är ett viktigt verktyg för att förhindra föroreningar från fartyg. Foto: Lighthouse

Det är inte fartyg från svartlistade länder utan de från vitlistade som belastar havsmiljön i Östersjön mest. Även nyare fartyg står för ett större antal anmärkningar än äldre. Resultatet från en ny förstudie om Hamnstatskontroller förvånar forskarna.

– Vi har jämfört data från alla fartygs senaste inspektion för att få en ögonblicksbild över hur de belastar miljön. Och även om nyare fartyg har ett lägre antal anmärkningar per fartyg så står de totalt sett för ett större antal anmärkningar eftersom de är betydligt fler. Det är väldigt många i åldersklassen 6 – 15 år, vilket resulterar i att de har störst potentiell belastning på havsmiljön i Östersjön, säger Ida-Maja Hassellöv, forskare på Chalmers som lett arbetet av Lighthouseförstudien som gjorts inom ramen för Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart.

Lika förvånade är resultatet när man jämfört fartyg från Paris MoU:s klassificeringssystem med vita, gråa och svarta flaggstater. Det är inte fartyg från den svarta listan (som består av stater vars fartyg belagts med kvarstad flest gånger för att de inte klarat inspektionerna) utan tvärtom de vita flaggstaterna som belastar havsmiljön mest eftersom de har fler fartyg på Östersjön.

– Det är egentligen inte så konstigt om man vänder på perspektivet, vilket vi har gjort. Regleringen av sjöfartens miljöpåverkan är så hårt knuten till individuella fartyg. Man inspekterar ett fartyg i taget och tar inte hänsyn till den samlade belastningen från alla fartyg inom ett geografiskt område. Men i vår studie slår det igenom.

 – Här finns en utvecklingspotential. Vi har fått ett fantastiskt fint stöd av Transportstyrelsen, Paris MoU och Havs- och vattenmyndigheten i det här arbetet. De har tålmodigt svarat på våra frågor, men i ett möjligt kommande större projekt så skulle man vilja ha med dem och rederier som partners så det säkerställs att användarsidan kommer med.

I övrigt visar rapporten att Paris MoUs system för hamnstatskontroller är ett gediget och viktigt verktyg för att förhindra föroreningar från fartyg, men att det finns ett gap mellan detta och den marina miljöförvaltningen inom EU.

– Mycket inom Paris MoU handlar om att förebygga utsläpp av olja, vilket förstås är bra, men sjöfarten påverkar ju också andra aspekter, till exempel biologisk mångfald, havsbottnens integritet och undervattenbuller. Här finns möjligheter att utveckla och anpassa nuvarande system för hamnstatskontroller som även inkluderar dessa aspekter. En ytterligare utveckling av systemet skulle kunna vara att man också följer upp fartygs verksamhet rör sig under perioden mellan inspektioner, säger Ida-Maja Hassellöv.