Ledare- Lider vi av betongskam?

Här gjuts bottenplattan tillVästlänken. Foto:Trafikverket

Gigantiska infrastrukturprojekt byggs just nu runt om i Sverige. Samtidigt pågår en infekterad debatt om hur man bygger klimatsmart. Det finns inte ettföretag, stort som litet, som inte marknadsför sig som klimatsmart, miljövänligt ellerfossilfritt. Men vad är klimatsmart, miljövänligt och fossilfritt? Betong ellerträ, plast eller cellulosa, stål eller laminat – alla försökerframställa sina produkter som mer miljövänliga. Till och med för en någorlunda insatt person är det svårt att avgöra vad som är klimatsmarta produkter.

En av våra dagstidningar introducerade för en tid sedan något man kallade för faktakollen. I eran av ”fake news” och ”alternative news” ville man guida sina läsare genom att kontrollera fakta bakom olika på ståenden. Tanken var att man skulle kunna redovisa om ett påstående var sant eller falskt. Resultatet blev att man i många fall fick tillämpa ett nytt omdöme: ”delvis sant”.

”Delvis sant” är något man upplever när man tar del av debatten om klimatsmart utveckling av vår infrastruktur. Alla vill vara klimatsmartast och argumenten haglar. Samtidigt pågår en omfattande debatt om miljöskam som i bland tar sig extrema uttryck. Bo klimatsmart, ät klimatsmart, res klimatsmart och bygg klimatsmart.

Klimathypen har även drabbat betongindustrin. Själva ordet betong används ofta som epitet på förändringsovilja och bakåtsträveri. Men om någon tagit utmaningen att bli klimatsmart på allvar så är det betongindustrin. De senaste 20 åren har ett omfattande arbete genomförts för att sänka koldioxidutsläppen från betong. Det har inneburit en generell sänkning på cirka 20 procent för betong till huskonstruktioner och i vissa fall har koldioxidutsläppen minskat med 30 procent. Betongbranschens målsättning på kort sikt är att koldioxidutsläppen från betong till husbyggnation ska nå en halverad klimatpåverkan inom 5 år, en ambitiös agenda från en viktig leverantör av byggmaterial till många stora och viktiga infrastrukturprojekt.

De som debatterar om alternativa byggmaterial argumenterar allt oftare ut ur perspektivet ”delvissant”.Man resonerar utifrån data som stöder den egna uppfattningen utan att redovisa hela bilden. Och det är en komplicerad uppgift att jämföra olika byggmaterial och metoder vilket öppnar för snabba och enkla slutsatser. Därför är det viktigtatt forskningsresultaten får tala. Ett exempel är Riksbyggens projekt Brf Viva i Göteborg. Där har forskarna jämfört trä och betong ur ett livscykelperspektiv. Studien visar att det inte finns några signifikanta skillnader mellan trä och betong när det gäller miljöpåverkan. Betong är ett viktigt och miljövänligt naturmaterial som krävs när stora och betydelsefulla infrastruktursatsningar ska förverkligas. Låt inte ”delvis sant”- argument” ändra på det.

Text: Peter Höök