I Frankfurt am Main möttes nyligen leverantörer, innovatörer och stadsplanerare på mässan Hypermotion 2019 för att sätta nya standarder för morgondagens rörlighet och logistik samt för att diskutera framtidens trafikplanering.
Med tanke på digitalisering, klimatförändringar, föråldrad infrastruktur, förestående dieselförbud, innovationer som hyperloop och ett ökande behov av rörlighet, står mobilitetsleverantörer, transportföretag samt stads- och trafikplanerare och speditörer inför verkligen stora utmaningar.
Omprövning och övervinnande av befintliga systemgränser är förutsättningar för att en beständig och hållbar ”Mobilitetswende”, som förändringen kallas i Tyskland, ska lyckas.
I slutändan ligger lösningen i ett nytt intelligent, nätverksintegrerat och multimodalt transportsystem.
- Det går inte att bortse ifrån, att denna förändring har enorm dimension. Det betyder mer eller mindre ett konkret första steg in i en digital, nätverkanpassad framtid. En framtid där alla trafikanter interagerar med varandra i en dynamisk miljö och befinner sig så att säga i hypermotion, konstaterade Detlef Braun, VD för Messe Frankfurt.
Mässan Hypermotion samlade olika aktörer, däribland etablerade företag såväl som mobilitetspionjärer och nystartade företag. Målet var ett tvärvetenskapligt nätverk över transportsätt och systemgränser.
Förutom utställningen, präglades årets Hypermotion av många interaktiva evenemang som workshops, paneldiskussioner om smarta nätverk.
Ämnen omfattade allt från digitalisering och nätintegrerade transportsystem till framtida mobilitetskoncept, mikromobilitet och cykling och elektrifiering av transporter till hållbara lösningar och leveranskedjor för morgondagens logistik.
En höjdpunkt på mässan var stadsplaneraren och Köpenhamnsarkitekten Jan Gehls, presentation "Städer för människor", medan filosofen Christian Uhle utforskade kring frågan "Morgondagens rörlighet - vilka visioner är hållbara?".
Deltagarna tog ett titt in i framtiden tillsammans med Martin Fröhlich, chef för Deutsche Bahn och dess nya koncept New Horizons. I Hypermotion Lab pratade han med sina gäster i ämnet "Rail meets Hyperloop".
Ett dominerande ämne på mässan var Elon Musks första innovativa hjärtebarn, Hyperloop, som fortfarande sporrar till visionärt tänkande.
Men, representerar Hyperloop och dess teknik ett framtidsinriktat alternativ till väg- och lufttransporter?
Språkrör och byggare för Hyperloop och järnvägsföretag from 6 länder debatterade ämnet ingående under Hypermotion-mässan, under rubriken ”Rail meets Hyperloop”.
I Hypermotion-mässans paneldebatt i Frankfurt om Hyperloop-projekt deltog David Pistoni, medgrundare och CEO för Zeleros, Gabriele Semino, maskintekniker hos Warr Hyperloop, Mars Gueze, marknadschef hos Hardt Hyperloop, Katarzyna Foljanty, VD för Hyperloop Polen och Bertrand Minary, chef innovatör för Rail Freight & Multimodal i franska järnvägsoperatören SNCF.
En kapsel fylld med passagerare som kan sväva genom ett vakuumrör på cirka 1000 km/h och som därmed fungerar som ett alternativ till flygplanet - det är visionen bakom Hyperloop-tekniken.
Vid teknikkonferenser och i olika medier framhävs denna utopiska tanke ofta på ett sätt som ger intryck av att det dröjer bara några månader innan vi kommer att kunna pendla från Wien till Köln på en timme.
Diskussionen på mässan leddes av Martin J. Fröhlich, chef för New Horizons inom Deutsche Bahn AG. Uppenbarligen drömmer även en av Europas största tågoperatörer om resor genom Hyperloop-rör.
- När vi talar om Hyperloop bör vi också komma ihåg att den är mer miljövänlig än andra transportsätt, och kan även användas för transporter av gods, underströk Bertrand Minary från franska SNCF.
- Om tio år, enligt prognosen, kommer en miljard lastbilar att rulla över Europas vägar och köerna samt dödstalen på motorvägarna kommer att öka, konstaterade Minary
- Vi måste göra övergången från väg till järnväg så smidig som möjligt och samtidigt tänka på nya modeller. Här kan Hyperloop spela en stor roll. Bortsett från miljöaspekten orsakar lastbilarna också mer oväsen än vad en Hyperloop skulle göra. Dessutom skapar lastbilarna trafikstockningar och är mindre säkra än tåget, sade Minary.
Mars Gueze, CEO för nederländska Hardt Hyperloop tog upp ett problem: när vi talar om svårigheter handlar det snarare om en ond cirkel.
- Investerare vill se en prototyp först, men vi behöver pengar för att kunna bygga infrastrukturen först, förklarade Gueze.
- I Nederländerna bromsas utvecklingen av brist på politiskt stöd och brist på kapital. Man måste uppenbarligen investera först i infrastruktur så att det finns någonting att visa upp, sade Gueze.
Hyperloop handlar inte bara om hastighet, som Gueze uttryckte det:
- Problemet med att flyga är att resan börjar på en plats där man inte vill vara och hamnar på en plats där man inte vill vara. Eller med andra ord, vem som flyger, måste först åka till flygplatsen, men med Hyperloop kan vederbörande dock komma direkt till stadens centrum. Dessutom kommer flygplatserna i regel nå sina kapacitetsgränser, och ett system som Hyperloop kunde lindra detta problem.
Stort intresse i Polen
Byggstarten för en polsk transportplattform av typ Hyperloop börjar 2021.
- Istället för ett vakuumrör har vi också utvecklat en annan snabb prototyp, som använder sig av befintligt spårnät. Oavsett alternativ räknar vi att de första passagerarresorna kan äga rum senast 2030, berättade Katarzyna Foljanty, Development Director från Hyper Poland.
- Vi planerar att bygga ett testspår för att kunna demonstrera fordonsupphängningssystemet och effektiviteten för den linjära enheten i Lodz-regionen. Ett mer avancerat testspår ska byggas i centrum för drift av det experimentella spåret som designas på järnvägsinstitutet i igrmigród i Niederschlesien. Hyper Polen tillsammans med järnvägsinstitutet arbetar med en lösning av ett fullskaligt vakuumspår anpassat till långväga utmattningstester av Hyperloop-kapslar. Huvuddrivenheten i polska kapslar är en elektromagnetisk linjär motor som gör att de kan återvinna el under bromsning.
- Kapslen rör sig i ett speciellt rör där lufttrycket är lika lågt som på 10 kilometers höjd, vilket reducerar luftmotståndet avsevärt. Fordonet rör sig utan kontakt med marken med hjälp av magnetiskt luftlager.
- kapseln kommer att kunna nå en hastighet nära ljudets hastighet, som för luft är 1223 km/h. Naturligtvis är det möjligt att uppnå detta bara under gynnsamma förhållanden, mer verkliga hastigheter för systemet med öppet gods är 300 km/h och 600 km/h för försäkrat gods.
Experterna på olika kontinenter tror på den potential som detta futuristiska transportmedel erbjuder tack vare dess förmåga att transportera människor och varor snabbt och hållbart.
Deltagarna i paneldiskussionen i Frankfurt am Main i slutet av november var i stort sett eniga om de största utmaningarna när det gäller att utforma och bygga en europeisk Hyperloop-infrastruktur och om de svårigheter som kan uppstå när infrastrukturen integreras i det befintliga europeiska transportsystemet.
Totalt deltog cirka 200 talare och 3000 besökare från Tyskland och från övriga världen i Hypermotion-mässan för att debattera och inhämta information om framtidens mobilitet.