Ökad nederbörd och kraftiga skyfall är vanliga orsaker till höga flöden, det vill säga större mängder vatten som inte snabbt rinner undan eller avdunstar. Höga flöden blir allt vanligare och kan innebära stora påfrestningar på infrastrukturen.
Under en lång tid har medelnederbörden per år ökat i Sverige, även om det finns stora skillnader mellan olika delar av landet. Med förväntade klimatförändringar kommer skyfall att bli vanligare och regnen mer intensiva, vilket kan ge högre risk för översvämningar. Förändringar i temperaturen väntas också påverka snösmältning och avdunstning.
Höga flöden påverkar avvattningssystemet: trummor, brunnar, diken och dräneringsledningar. Risken ökar för erosion, bortspolning, översvämningar, ras och skred. Så kallade slamströmmar kan sätta igen genomströmningsareor så att hela vägbanken eller banvallen riskerar att spolas bort. Broar och trummor under väg- och järnvägsbankar är särskilt sårbara.
Tunnlar, särskilt i lågpunkter, är speciellt utsatta om dräneringssystem och pumpar inte räcker till. Skyfall i urban miljö är också svåra att hantera eftersom stora delar av marken är hårdgjord och avrinningsmöjligheterna begränsade.
Stora vattenmängder som forsar fram kan underminera och spola bort vägar. Vid hastiga flöden klarar avvattningen inte att transportera vattnet från ena sidan vägbanken till den andra. Ofta handlar det om att trummorna är igenslammade, men det är heller inte ovanligt att skyfallet rivit loss material som sätter igen trumman, så kallade slamströmmar.
De största problemen finns på mötesseparerade vägar och vid höga vägbankar över sju meter. Mötesseparerade vägar är ofta bra byggda, och trummorna generellt i bättre skick, men dessa vägar kräver stora insatser och högre samhällskostnad för att besiktigas – bland annat stängda körfält på sträckor där man inte kan leda om trafiken till annan fil. På höga vägbankar handlar det om både hög återställningskostnad och lång återställningstid.
Järnvägen har till viss del samma utmaningar som vägsidan, med broar, höga bankar och tunnlar som sårbara punkter – åtminstone vad gäller trafikpåverkan och återställningskostnad. En låg bank löper visserligen högre risk att spolas bort eller översvämmas, men kan vara enklare att återställa.
Källa: Trafikveket
