Vattentäta argument från Sika

Pernilla Amsköld, produktchef på Sika. Foto: Simon Matthis
Sikas lager. Företagets Stockholmskontor rymmer både fabrik, labb och lager under samma tak. Foto: Simon Matthis
I labbet testas bland annat olika egenskaper hos betongen. Foto: Simon Matthis
Stockholmskontoret ligger bara ett stenkast från en av Förbifartens tunnelmynningar, något som Sika framhåller som en fördel då man enkelt kan pröva fram egenskaper för injekteringsbruket på plats och se hur materialet interagerar med egenskaper i berggrunden. Foto: Simon Matthis

Text: Simon Matthis

 

Sika, teknikföretaget som fick uppdraget att leverera berginjektering till samtliga tunnlar i Förbifart Stockholm, slår nu ett slag för avancerade vattentätningssystem i alla andra typer av konstruktioner under mark.

     Vattentätning är en mycket liten investering sett till byggnadens totala kostnad under hela dess livslängd  - TCO -under två procent enligt Sikas uppskattningar - men seglar lätt upp till den särklass största utgiften om det måste göras i efterhand.

 

Pernilla Amsköld, produktchef på Sika, påpekar också att vattenskador i grundkonstruktioner är långtifrån ovanliga.

– 80 procent av alla skador på grundkonstruktioner är relaterade till vatteninträngning.

Pernilla berättar att hon titt som tätt blir kontaktad av förtvivlade kunder, som använt så kallade ”svarta” produkter som bentonit eller bitumen som tätningslösningar, och som nu måste efterinjektera på grund av vattenskador.

– Det är både dyrt och tidskrävande att efterinjektera, framhåller Pernilla Amsköld.

 

Risken med bentonit

Sikas alternativ till bentonit- eller bitumenbaserade tätningslösningar, som är de vanligaste tätskiktslösningarna för att förebygga vatteninträngning i grundkonstruktioner i dag, är ett FPO-baserat membran, som via mekanisk vidhäftning mot betongen säkerställer så att vatten inte släpps fram. Membranet appliceras som en vattentät duk i gjutformen.

– Fördelen med mekanisk vidhäftning är att även om membranet går sönder så kan inte vatten ”vandra vidare” mellan membran och betong, säger Pernilla.

Bentonitbaserade tätskikt är exempel på kemisk vidhäftning mellan betong och membran.

– Risken med bentonit är att membranet släpper från betongen, säger Pernilla som framhåller Sika Proof, Sikas mekaniska tätningsmembran, har en livslängd på 100 år, enligt henne.

– Vi är på rätt väg när branschen bygger mer hållbart och tittar på den totala ägandekostnaden för konstruktionen, säger Pernilla.

 

Opartisk bedömning

Sika vill gärna se en opartisk jämförelse mellan de olika vattentätningsalternativen och kommer därför att initiera ett examensarbete i KTH:s och Chalmers regi, där man särskilt kommer att titta på funktioner, risker och hållbarhetsaspekter vid installationer av bentonitmembran och jämföra dem med andra alternativ.

– Förhoppningsvis startar examensarbetet till våren och då kommer vi att få en mer opartisk bedömning, säger Pernilla Amsköld.

Generellt tycker Pernilla att med högre krav skulle man tvinga fram snabbare teknikutveckling, menar hon.

– Tekniken har sprungit ifrån branschen.

 

 

Står på flera ben

Vattentätningsmembran är en av Sikas nischprodukter. Men den världsomspännande koncernen står på många ben. Så många att det knappast är en överdrift att säga gemene man dagligen kommer i kontakt med Sika-produkter – utan att veta om det. Lim- och fogprodukter är ett stort produktområde för företaget, som har sitt globala huvudkontor i Schweiz.

– Hälften av alla nytillverkade bilar är limmade med Sikaprodukter, berättar Stefan Ulander, Digital Marketing Manager på Sika.

Nya bilar svetsas nämligen inte längre utan limmas ihop, då det gör dem både lättare, säkrare och bränslesnålare.

 

Berginjektering

Ett stort arbetssområde för Sika Sverige är berginjektering för tunnelbyggen. Sedan 2016 har företaget levererat all berginjektering till Förbifart Stockholm. Företagets Stockholmskontor, som rymmer både fabrik, labb och lager under samma tak, ligger bara ett stenkast bort från en av Förbifartens tunnelmynningar. 

Sika levererar injekteringscement och tillverkar tillsatsmedlen till injekteringsbruket som bestämmer vilka egenskaper man vill få fram på bruket. Till exempel accelererande egenskaper för snabbare härdning eller retarderande för långsammare. Det finns även bruk med hög inträngningsförmåga som hittar in i de finaste sprickorna i berget, berättar Pernilla

.

Lokal närvaro

Stefan Ulander betonar att de har en stor fördel genom sin lokala närvaro till ett stort projekt som Förbifart Stockholm.

– Till skillnad från företag i Italien eller Österrike kan vi parallellt pröva fram egenskaper för injekteringsbruket på plats och se hur materialet interagerar med egenskaper i berggrunden just här, säger han.

 

Sverige i framkant

Berginjektering är inte bara en av Sikas spetskompetenser - det är också ett område där Sverige av tradition ligger i framkant.

– I Sverige är vi väldigt duktiga på berginjektering och inom Sika-koncernen ligger vi längst fram i Sverige, säger Pernilla, som ofta blir uppringd av andra Sika-bolag som har frågor kring berginjektering.

–  Utomlands går man mycket tidigare på kemibaserad injektering i stället för cementbaserad.

Stefan tror att den spetskompetensen inom berginjektering som vuxit fram i Sverige kommer från erfarenheterna från gruvbrytning i Kiruna, där man tidigt blev uppmärksam på grundvattensproblematiken. Även erfarenheterna från kemibaserad injektering i Hallandsåstunneln, har spelat in för att det i dag ställs mycket höga krav på vilka material som används.

 

ESS

Ett projekt som ställer minst sagt höga krav på vattentätning är forskningsanläggningen ESS (European Spallation Source) som byggs i Lund, till vilket Sika fått uppdrag att leverera en rad olika vattentätningsprodukter och -system.  Här ställs drakoniska krav på att byggnaden varken får släppa in eller ut något vatten, vilka sammanhänger med att anläggningen kommer att hantera radioaktivt material och avfall. Kraven på konstruktionen är på samma nivå som för ett kärnkraftverk. Anläggningen ska bland annat klara en jordbävning med magnituden 6,5 på Richterskalan.  N