Den svenska kollektivtrafiken står inför stora förändringar, inte minst av det skälet att Sverige gått i bräschen vad gäller branschens avreglering. Från och med januari 2012 inträder en ny kollektivtrafiklag, vilken öppnar upp för kommersiella aktörer att ge sig in i länstrafikens domäner. Charlotte Wäreborn Schultz, vd för branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik, ser den nya lagen som ett viktigt verktyg för att uppnå kollektivtrafikbranschens gemensamma mål, att fördubbla kollektivtrafikens markandsandel på kort sikt och kollektivtrafikresandet till 2020.
Svensk Kollektivtrafik är en branschorganisation för Sveriges trafikhuvudmän, det vill säga de länstrafikbolag i landet som upphandlar den regionala och lokala trafiken. Tre kända medlemmar kommer från de tre storstadsregionerna: Storstockholms Lokaltrafik (SL), Västtrafik och Skånetrafiken.
– Med något enstaka undantag kör inte några av våra medlemmar egen trafik. Det mesta är upphandlad trafik, säger Charlotte som har varit på sin post i cirka tre år och därmed även varit med om det namnbyte som skedde sommaren 2008, från Svenska Lokaltrafikföreningen, SLTF till nuvarande Svensk Kollektivtrafik.
– Vår organisation har bestämt sig för att ta på sig ledartröjan när det gäller att utveckla kollektivtrafiken och då gäller det att ha ett paraplytänk, en helhetssyn. Kollektivtrafiken är ju både lokal, regional och nationell och vi ville ha ett namn som låg i tiden och som verkligen samlar hela den transportslagsövergripande branschen.
Hela resan
Just det transportslagsövergripande synsättet, som nu verkligen fått ett ordentligt genomslag i och med Trafikverkets bildande, är en faktor som Svensk Kollektivtrafik vill lyfta fram.
– Det är mindre intressant vilket transportslag som används utan det viktigaste är att fokusera på kundernas behov och vi samarbetar med alla fordonsslag, även taxi som spelar stor roll för landets skolskjutsverksamhet och färdtjänstresor.
Fördubblingsarbetet
Förutom att vara vd för svensk kollektivtrafik, är också Charlotte Wäreborn Schultz också ordförande för Partnersamverkan för fördubblad kollektivtrafik. I satsningen ingår Svensk Kollektivtrafik, Svenska Bussbranschens Riksförbund, Branschföreningen Tågoperatörerna, Svenska Taxiförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting.
– Den bärande iden bakom fördubblingsarbetet är inte att tvinga människor att använda kollektivtrafiken, utan vi vill utveckla den så att den blir så pass attraktiv och konkurrenskraftig att den blir ett reellt alternativ till den egna bilen. Och det handlar här inte om att helt utkonkurrera privatbilismen, bilen är också en del av resan och absolut nödvändig för stora delar av glesbygdsbefolkningen. Men med bättre och mer serviceinriktade infartsparkeringar vid knutpunkter kan även dessa öka sin andel kollektivtrafikresande, säger Charlotte och understryker också att kollektivtrafiksatsningar är en hävstång för regional utveckling och tar Skåneregionen som ett talande exempel.
– Kollektivtrafiken med Öresundstrafiken, Pågatågen och det utbyggda, finmaskiga busslinjenätet har stöttat Skåneregionen i sin utveckling och bidragit till en regionförstoring, att Skåne och Öresundsregionen ses som en gemensam arbetsmarknadsregion
K2020
Göteborgsregionen är en annan förebild inom kollektivtrafiken. Wäreborn hänvisar till K2020-projektet i Göteborg som en viktig katalysator för såväl det västsvenska infrastrukturpaketet som fördubblingsarbetet inom kollektivtrafiksektorn.
– Politikerna i Göteborg insåg att i den takt Göteborg växer, så kommer staden inte att klara varken miljö eller trängselproblematik om man inte att satsar ordentligt på kollektivtrafiken.
Som stöd för utformningen av trafiksystemet i Göteborg har bland annat sex Kom-begrepp formulerats. Dessa beskriver olika funktioner i kollektivtrafiken där KomFort och KomOfta utgör stommen i kollektivtrafiknätet och erbjuder hög turtäthet. Man har här också byggt BRT-system för några av stombussarna, där begreppet ”Kör buss – tänk spårvagn” har realiserats.
Framgångssagan Karlstad
Storstäderna har idag relativt stor andel kollektivtrafikresenärer, men det finns stor potential att öka kollektivtrafiken i medelstora städer och här är värmländska Karlstad en framgångssaga som kan inspirera andra. Vid mätningar 2009 hade Karlstadsbuss ökat för fjärde året i rad med kraftiga ökningar i trafiken i synnerhet sommartid. Sedan 2005 har resandet ökat med 72 procent i juli. Enligt företrädare för Karlstadbuss visar den ökade efterfrågan att kollektivtrafiken idag inte bara lockar resor till arbete och skola, utan på ett annat sätt än tidigare till resbehov under veckans alla dagar hela året.
– Karlstad har lyckas med att integrera trafikoperatörerna i kommunens planeringsarbete och här tar man även stor hänsyn till kollektivtrafiken vid alla nybyggnadsplaner. Alla bostäder ska kunna trafikförsörjas med bussen, säger Charlotte som för övrigt anser att bilen alldeles för länge har varit norm i stadsplaneringen när nya stadsdelar skall byggas.
– Städerna skulle se annorlunda ut ifall normverktyget utgick från kollektivtrafiken och det gäller även de stora externa köpcentren som skulle behövas byggas för bättre kollektivtrafikförsörjning. Bussarna skulle exempelvis kunna ha hållplatser vid in- och utgångarna.
Ny Kollektivtrafiklag 2012
Den första januari 2012 börjar som sagt en ny kollektivtrafiklag att gälla. Den nya lagen innebär bland annat att kommersiella aktörer nu kan köra på sträckor som tidigare endast läns- och lokaltrafikbolagen trafikerat. Charlotte tror och hoppas att det innebär att den upphandlade trafiken och den kommersiella trafiken samspelar på ett bättre sätt.
– Vi tycker det här är bra för att då kommer samhällsköpt trafik och kommersiell trafik att totalt sett öka utbudet för resenärerna och detta ligger helt i linje med branschens gemensamma mål om att fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel.
Samtidigt vill Charlotte nyansera debatten som följt i lagens fotspår och lugna de belackare som spår kaos i kollektivtrafiksystemet.
– Den fria etableringsrätten kommer att ligga på toppen av den upphandlade trafiken och jag tror att marknaden kommer att utveckla sig på så sätt att de kommersiella aktörerna kommer att hitta nya kompletterande tjänster. För operatörerna kommer det att bli två marknader. En marknad för upphandlad trafik och en för ren kommersiell trafik. Den stora skillnaden från idag är att huvudmännen inte kan säga nej till en entreprenör som vill köra på deras trafikeringsområde, säger Charlotte.
Med fler aktörer på marknaden är det viktigt för hela branschen att samverka så att resenärerna enkelt ska kunna få information och kunna köpa biljetter.
– Det finns ett ansvar som vilar på branschen att inte systemet ska slås sönder. Det kommer att finnas en lagstadgad skyldighet för alla trafikoperatörer att lämna in tidtabell och annan information om sin trafik till en gemensam trafikdatabas som sannolikt kommer att drivas i Samtrafikens regi, avslutar Charlotte.
