I somras firade den internationella flyg- och rymdutställningen ILA sitt 100 – årsjubileum i Berlin. Tillställningen lockade hela 250 000 deltagare och på plats fanns drygt 100 företag från 70 länder. Enligt arrangörerna är luftfartsbranschen också nu på god väg att återhämta sig efter den senaste ekonomiska krisen. Detta underströks inte minst av de många mångmiljardaffärer som genomfördes under mässan.
ILA är en stor utställning inklusive en flygshow med såväl civila som militära transport- och passagerarplan och helikoptrar. Årets upplaga, arrangerades söder om Berlin vid flygplatsen Schönefeld.
Snabb ekonomisk återhämtning
International Air Transport Association (IATA) tillkännagav strax före ILA en överraskande optimistisk framtidsprognos för den globala flygbranschen. Enligt IATA präglas branschen nu av snabb tillväxt, särskilt i Asien och nu tror IATA på vinst istället för förlust.
Enligt IATA:s uppdaterade prognos väntas världens flygbolag göra en vinst om 2,5 miljarder dollar i år. I mars förutspådde IATA istället globala förluster för flygbolagen om 2,8 miljarder dollar.
- Den globala ekonomin återhämtar sig mycket snabbare än vad som kunnat förutses. Vi trodde att det skulle ta minst tre år för att återhämta 2009 års minskade intäkter, betonade IATA:s generaldirektör Giovanni Bisignani inför öppnandet av ILA.
Huvuddelen av intäktsvändningen förväntas komma från Asien (exklusive Japan), där IATA förutspår en BNP-tillväxt på sju procent 2010.
Under en av de många konferenser som arrangerades på årets ILA kom det fram att det var framför allt regionala flygbolag som drabbades mest av vårens startförbud för flygresor i Europa på grund av vulkanutbrottet på Island. De stora flygbolagen kom däremot undan betydligt lindigare.
Senare i år kommer Bisignani att sammankalla flygbolagschefer, näringslivspartners, andra berörda parter samt regeringar och kunder för ett möte i Singapore.
- Vårt mål är att bygga en industri som blir ännu mer framgångsrik när det gäller kundservice. Så framgångsrik att våra kunder kommer att bli vår största förespråkare, konstaterade Bisignani.
Megaorder på jumbojet
Flygmässor brukar fungera som testfält mellan de stora flygplantillverkarna. Det handlar främst om vem som klarar av att skaffa sig flest order och optioner på trafikflygplan. Berlins hundraårsjubilerande ILA, utgjorde inget undantag i det avseendet. Under årets ILA, undertecknades affärsuppgörelser för ett totalt värde av 146 miljarder kronor. Enbart Airbus sålde 67 flygplan under ILA. Antalet utställare på delmässan, International Suppliers Center, ökade med 60 procent till 262 från 22 länder.
I samband med invigningen av årets ILA meddelade VD:n för Emirates Airlines, Sheikh Ahmed bin Saeed Al - Maktoum, vid tyska förbundskansler Angela Merkels närvaro, att shejkdömets flygbolag har beställt ytterligare 32 plan av typ A380 från tysk – franska Airbus. Därmed ökar antalet A380 till 90 inom Emirates Airlines. Flygbolaget använder redan tio stycken av detta världens största passagerarflygplan i regelbunden trafik. Den nya ordern uppgår, enligt Airbus, till cirka 122 miljarder kronor. Det är den största enskilda ordern i civila luftfartens historia. A380 har dock inte mycket större spännvidd än en äldre Boeing B747-400.
Emirates understödde Airbus Industries beslut om att utveckla och bygga jätteplanet från första början. När tillverkningen av fraktvarianten A380-800F inleds, kommer det att bli världens största serietillverkade fraktflygplan. Antonov An-225, som tillverkats i Ukraina, är visserligen betydligt större, men har bara byggts i ett enda exemplar.
Ökad räckvidd viktigt
En annan storbeställare på ILA var TAM Airlines med fem A350-900 och en blandad order av 20 stycken flygplan ur A320-familjen, sex A319, sju A320 och sju A321, till ett samlat ordervärde av 24 miljarder kronor.
Finnair beställde fem A321 till en kostnad av 3,88 miljarder, utrustade med de nya, bränslesparande höga vingöronen, så kallade Sharklets.
Med hjälp av denna utrustning höjs flygplanens räckvidd samtidigt som deras bränsleförbrukning minskar med i runda tal 3,5–4 procent på långa distanser. Dessutom reduceras utsläppen av koldioxid (CO2) i motsvarande grad med en årlig besparing av runt 700 ton per flygplan, enligt Airbus´ egna mätningar.
Enligt Finnairs nye VD Mika Vehviläinen erbjuder de nya Sharklets vingöron ett stort steg framåt i när det gäller att spara bränsle. Även underhållskostnaderna minskar, samtidigt som räckvidden ökar.
Ryssland representerades på ILA av bland andra Förenade flygkorporationen och företaget Rysslands helikoptrar. Ryssarna visade även upp ett nytt europeiskt militärtransportflygplan, A400M.
Motsägelsefull rapport
Optimismen på årets ILA stod dock i skarp kontrast till den något överraskande alarmrapporten om flygets framtid, som nyligen publicerades av forskarna på Globala energisystem i Uppsala. Forskarna uttalade sig i studien tvärs mot flygindustrin som ser mycket ljust på framtiden och som tror på en fortsatt ökning för flyget.
En fortsatt expansion inom flyget leder enligt Uppsalaforskarna till, att även efterfrågan på flygbränsle kommer att stiga markant. Till skillnad från bilindustrin har dock flygindustrin kontinuerligt arbetat för att minska bränsleanvändningen.
Den har enligt forskarna gått ned sedan 1960-talet med 70 procent per passagerarkilometer. Internationella målet för framtiden är att minska bränsleåtgången med 50 procent fram till 2020 genom att effektivisera motorer, förbättra aerodynamiken och planera flygsträckningar på ett bättre sätt.
Trots flygindustrins ambitiösa mål för att effektivisera sin bränsleförbrukning tror forskarna i Uppsala att det inte kommer att bli lätt för flyget att expandera de kommande 10-15 åren. Slutsatsen från forskarna på Globala energisystem är att det kommer att bli svårt att ersätta flygbränslet med något annat bränsle, även om flygtrafiken skulle ha samma omfattning som idag.
Nya drivmedel
Den europeiska flygkoncernen EADS visade upp för första gången ett flygplan, som var tankat med 100 procent rent algbränsle. Planet som flög en dryg halvtimme, var ett litet tvåmotorigt flygplan, en Diamond DA42. Tidigare har man bara gjort flygningar där denna bränsletyp, blandad med vanlig flygfotogen.
EADS VD, Louis Gallois, sade på ILA att bränslet, som användes vid flygningen faktiskt har ett högre energivärde än den fotogen som annars brukar användas.
Bränsleförbrukningen blir runt 1,5 liter mindre per timme vid lika belastning av motorn. Uppvisningen på ILA var en del i EADS program för att halvera koldioxidutsläppen och bullernivåerna fram till år 2050, sade EADS.
Höghastighetstankning
Utställande fordonstillverkare visade upp nya flygplanstankbilar, så kallade lågprofilfordon, med låginstegshytt, utrustade med automatisk växellåda eller Opticruise, som medger tankning upp till 100 plan per dag.
Under vintern, då hårda vindar blåser över många flygfält, bidrar god ergonomi och klar sikt till att förarna i dessa specialfordon kan arbeta effektivt i formation så att landningsbanan kan röjas snabbt.
Navigations- och rymdteknologi
På flygutställningens logistikavdelning, som var en ren affärsmässa, presenterades även navigations- och rymdteknologi och en mängd högt utvecklad utrustning och framförallt specialtillverkade nyttofordon, som normalt används på en flygplats. På ILA visades den kontinuerliga utvecklingen av senaste fordonskombinationer som är idag nödvändiga för flygplatsservice inom denna mycket specialiserade nisch. Ett par företag demonstrerade olika nya versioner av ILS (Instrument Landing System), som i huvudsak består av tre olika delar.
En av dessa är kurssändaren, localizer, som är en antenn som sänder ut radiovågor i banans riktning för att på så vis ge flygplanen en indikation på hur de ligger till i sidled i förhållande till banan.
Glidepath, är en antenn placerad intill flygplanens landningspunkt på banan. Denna sänder ut en radiostråle som skall ge flygplanen information om hur de ligger till i höjdled i förhållande till en bestämd glidbana (normalt cirka 3 grader).
Sista delen av ILS-systemet är så kallade fyrar, markers, som sitter längs bestämda avstånd från banan och sänder ut ljudsignaler i flygplanet, och ger information om hur långt ut från banan flygplanet befinner sig.
Ibland används istället redskapet DME (Distance Measuring Equipment), som är en sorts radiofyr som kontinuerligt sänder ut flygplanets avstånd från antennen. Inflygningen genomförs till en viss höjd och om piloterna då inte ser banan måste de avbryta landningen och stiga upp igen.
Robotsimulator
Ledande robottillverkaren Kuka, Heli Aviation och tyska Max Planckinstitutet avd. för biologisk kybernetik, presenterade en ny helikoptersimulator som ger svindlande upplevelser för den som ska lära sig flyga helikopter.
Helikoptermiljön är en kabin från Guimbal Cabri G2 som fästs på företaget Kukas tunglyftsrobot, som med sex axlar hanterar laster på upp till 500 kg. Två personer kan samtidigt befinna sig i hytten.
Tack vare roboten kan eleven träna på manövrer som går över gränsen för vad en riktig helikopter klarar, och även få känna på konsekvenserna. Det går därmed att “krascha säkert” från höjder upp till sex meter.
Genom simulatorn kommer piloten snabbare lära sig hur det känns att utföra vissa manövrer, samtidigt som inlärningssituationen blir säkrare än i en riktig helikopter.
Säkra skyltar på landningsbanan
Det första som de flesta flygpassagerare som landar på ett flygfält brukar se är skyltar från Safegate - en av världens ledande leverantörer av flygplatsutrustning. Även Safegate var närvarande på årets ILA.
Svenska företaget Profillack, som numera utför legouppdrag för Safegate ifråga om lackering och tillverkning, skapar enligt företagets representant, på Safegates uppdrag idag en ny generation skyltar – Safesign – som uppfyller hårda internationella funktions- och säkerhetskrav.
Skyltarna förväntas vara tydligt läsbara dag- som natt, vilket ställer stora krav på exakthet vad gäller färgnyanser och luminans. Säkerhetskraven är rigorösa vilket å ena sidan innebär att skyltarna skall ha stabil infästning och konstruktion samt tåla vindlaster på upp till 90 m/sek.
Å andra sidan skall de vid eventuell påkörning vika sig på ett kontrollerat sätt för att minimera flygplansskador. Funktionskraven förutsätter också en fukt- och regntät konstruktion med en utformning som samtidigt underlättar service och underhåll.
ILA presenterade också utrustning för tre olika typer av flygledning; flygplatskontrolltjänst, terminalkontrolltjänst, dvs. in- och utflygning och områdeskontrolltjänst.
Fler spännande reportage finns att läsa i senaste numret av Nordisk Infrastruktur!
