Elektroniktidningen tror att de har blottlagt hemligheten bakom den svenska mätteknikjätten Hexagons många företagsförvärv.
Hexagon har de senaste åren vuxit så det knakar, företag efter företag har hamnat i deras ägo. Leica, Scanlaser, Novatel, listan kan göras längre och namnen på förvärven är fortfarande betydligt mer kända än moderbolaget. Det senaste tillskottet, amerikanska Intergraph häromåret är sannolikt den största mätteknikaffären någonsin i Sverige. Köpeskillingen var högre än vad kinesiska Geely betalade för Volvo Personvagnar.
Men vad driver företaget? Förvånansvärt lite finns att läsa om företagets strategi och målsättningar. Hexagon är något av en doldis i det svenska företagslandskapet.
Men ett mönster utkristalliserar sig när man tittar närmare på företagsförvärven. Det handlar om att använda mjukvara från förvärven på andra och fler områden än deras ursprungliga. Det gäller även sensorer och laserteknik.
En märklig liknelse mellan en bergkedja och ett kugghjul får illustrera konceptet. Det finns nämligen inga likheter mellan dem, men mätmjukvaran kan ändå vara densamma…
För Elektroniktidningen avslöjar Hexagon också vilka motiven till förvärvet av Intergraph var. En affär som är av en sådan dignitet att den är föremål för konkurrensmyndigheters godkännande.
Det handlar om att på ett enkelt och smidigt sätt kunna föra över mätdata direkt i GIS- och CAD-system, där Intergraph är stora. Det låter inte särskilt revolutionerande nytt, men det kan leda till helt nya intäktsflöden för Hexagon, där kunder tecknar mer långsiktiga kontrakt som sträcker sig över en oljeplattforms eller ett infrastrukturobjekts hela livscykel. Som det nu är används CAD-programmen mest av arkitekter och projektörer, det vill säga bara under själva projekteringsfasen. Men om man börjar integrera mätdata i ett CAD-program varje gång det sker minsta förändring, vare sig dessa mätdata kommer från satellitsensorer eller laserskannrar, så kan det vara till nytta för den långsiktiga förvaltningen av till exempel av en bro eller en tunnel. Den som abonnerar på programvaran är då inte längre arkitekten utan förvaltaren eller den sköter underhållet av bron.
