VTI-studier om vägbeläggningar

Med livscykelanalysmetoden kan man beskriva vägars och vägbeläggningars miljöpåverkan, energiåtgång och resursanvändning. I en VTI-studie beskrivs nu ett antal vetenskapliga, europeiska livcykelanalysstudier.

Transporters direkta energianvändning utgör en betydande andel, cirka 30 procent, av den totala energianvändningen i Europa och det är vägtransporter som står för merparten av denna andel, drygt 80 procent. Då vägtransporter främst förbrukar fossila bränslen är också utsläppen av koldioxid betydande. På senare tid har det uppmärksammats att även infrastrukturen behöver relativt mycket energi och råmaterial för byggande, drift och underhåll. Dessutom är infrastrukturen för vägar och dess utformning med linjeföring, beläggningars rullmotstånd etc. en viktig faktor i vägtransporters energianvändning eftersom bränsleförbrukning i hög grad påverkas av detta.

I denna sammanställning beskrivs en del av de vetenskapliga studier som med livscykelanalysmetoden beskrivit miljöpåverkan, energiåtgång och resursanvändning från vaggan till graven för vägar och vägbeläggningar. Sammanställningen är avgränsad till de studier som genomförts i Europa sedan mitten av 1990-talet.

En slutsats av översikten är att resultaten från dessa studier inte är jämförbara eftersom de bakomliggande förutsättningarna och även syftet skiljer sig markant åt. Det gäller till exempel vilka steg i livscykeln som är inkluderade, hur vägavsnittet är utformat, studerade miljöeffekter och antalet år som studierna sträcker sig över.
En annan viktig skillnad är vilket fokus studien har där vissa gör jämförelser mellan asfalt- och betongbeläggningar medan andra syftar till att göra jämförelser mellan alternativet att deponera restprodukter, som exempelvis slagg, med att istället använda dem i vägkonstruktioner.

Det som är gemensamt är att man är överens om att vägar är unika objekt och varje vägsträckning har sina specifika förutsättningar. Det innebär att man behöver en metod som kan anpassas till just de förutsättningar som gäller för den sektion av väg som man vill utvärdera. En annan gemensam nämnare är att man i de studier som inkluderat energianvändning från trafiken konstaterat att den energi som behövs för infrastrukturen är endast en liten del av den energiåtgång som trafiken medför. Det ger som följd att det i syfte att energieffektivisera kan vara värt att acceptera en högre energiförbrukning för att bygga och underhålla vägar om de leder till en lägre bränsleförbrukning hos fordonen eftersom det i det stora hela kan ge en total lägre energiförbrukning.