Kartläggningsteleskopet VST (VLT Survey Telescope) har fångat skönheten hos den närliggande spiralgalaxen NGC 253. Den nya bilden är troligen den mest detaljerade vidvinkelbild på galaxen och dess omgivning som någonsin tagits. Den bevisar att VST, det nyaste teleskopet vid ESO:s Paranalobservatorium, ger vidsträckta bilder av himlen samtidigt som det bjuder på imponerande bildskärpa.
Omkring elva och en halv miljoner ljusår bort i den sydliga stjärnbilden Bildhuggaren (Sculptor) glimrar NGC 253. Galaxen är svår att observera från Sverige men från sydligare breddgrader är den lätt att se i en handkikare. Efter Vintergatans närmaste stora galaktiska granne, Andromedagalaxen, är NGC 253 faktiskt en av natthimlens ljusstarkaste galaxer.
Astronomer har tidigare lagt märke till att det bildas många nya stjärnor i NGC 253. Galaxens många ljusa förtätningar är stjärnbarnkammare där unga, heta stjärnor nyligen har tänts. Strålningen som strömmar ut från dessa vitblåa stjärnor gör att de moln av väte som omger dem glöder (grönt i denna bild).
Det var den tysk-brittiska astronomen Caroline Herschel, bror till den kända astronomen William Herschel, som först hittade galaxen när hon letade efter kometer 1783. Syskonparet Herschel skulle ha blivit förtjusta i den sprakande, detaljrika bilden som VST nu ger oss av NGC 253.
Denna senaste bild på NGC 253 togs under VST:s science verification-fas - då teleskopets vetenskapliga prestanda mäts innan det officiellt sätts i drift. Data från VST kombineras nu med infraröda bilder från teleskopet VISTA för att kunna peka ut de yngre generationer bland NGC 253:s alla stjärnor. Bilden är mer än 12 000 pixlar bred och tack vare de utmärkta väderförhållanden vid ESO:s Paranalobservatorium är stjärnorna ändå knivskarpa över hela bilden.
VST är ett 2,6-metersteleskop som är anpassat för vidvinkelfält och kartläggningar med synfält på en grad på himlen. Det täcker ett område dubbelt så brett som fullmånen. VST är det största teleskopet i världen som designats för att uteslutande göra kartläggningar av himlavalvet i synligt ljus. Det kompletteras av ESO:s kartläggningsteleskop för infrarött ljus, VISTA, som också finns på Paranal.
En inzoomning i bilden gör det inte bara möjligt att detaljstudera de stjärnbildande spiralarmarna i galaxen, utan avslöjar även en tät väv av än mer avlägsna galaxer långt bortom NGC 253.
