En ny nationell skreddatabas lanseras nu på internet. Här finns alla ras och skred som har observerats i Sverige samlade. Erfarenheter som till exempel kan användas vid samhällsplanering och för att förebygga nya ras och skred. Skredrisken är idag störst längs våra stora vattendrag och utmed delar av kusten.
Naturolyckor som ras och skred är vanligt förekommande i Sverige. Större skred sker i snitt vartannat år och flera av dessa får betydande konsekvenser för samhället. Var sker de flesta rasen och skreden i Sverige och vad har de orsakat för skador? Denna information finns nu tillgänglig på internet. Statens geotekniska institut, SGI, har samlat alla de ras och skred som observerats i Sverige i ett karttittskåp.
Ett exempel är skredet vid E6:an vid Småröd 2006, som beräknas ha kostat samhället över 500 miljoner kronor. Ett annat exempel är Tuve-skredet 1977, som resulterade i nio dödsfall och flera personskador. Skred är vanligast i områden med stor förekomst av kvicklera och finkorniga jordar, det vill säga längs med flertalet av de stora älvarna samt utmed delar av kustbandet.
Skreddatabasen är till för myndigheter och beslutsfattare samt allmänheten och journalister som vill hämta kunskap om de ras och skred som inträffat i Sverige. Den samlade informationen ger en indikation om var risken för ytterligare ras och skred är stor. Denna risk är viktigt att ta hänsyn till vid samhällsplanering inför exploatering av nya markområden och lokalisering av samhällsviktig verksamhet.
Skreddatabasen finns att se HÄR
Mötesplatsen för dig inom trafik och samhällsutveckling, maj, 25 2025
