EU-projektet TeleFOT, där olika telematiksystem testas och utvärderas, har nu kommit halvvägs och efter ett antal pilotprojekt genomförs nu testverksamheten i full skala i åtta länder, där ett av dessa är Sverige. Under en heldagskonferens i Kista, i nordvästra Stockholm, i början av februari redovisades några av de genomförda projekten.
Åke Lindström, representant från Kista Science City, hälsade välkommen och inledde med att presentera Kista i allmänhet och Kista Science City i synnerhet. Orten på Järvafältet har verkligen haft en framgångshistoria inom framförallt IT- och telekomsektorn.
Det var i början av 1980-talet, när Ericsson flyttade ut sitt huvudkontor till Kista som bolaget tillsammans med IBM började sätta sin prägel på området.
Triple Helix-principen
Idag är fortfarande Ericsson och IBM de största arbetsgivarna i Kista med cirka 10 000 respektive 2 500 anställda. Och idag huserar omkring 1 000 IT-företag i området och det har enligt Åke Lindström skapat en bra atmosfär för ytterligare utveckling, där både näringsliv, offentlig sektor och högskola idag har ett gynnsamt samarbete, en tillväxtmodell som går under benämningen Triple Helix-principen.
Electrum
Lindström nämnde här stiftelsen Electrum, vilken verkar för just ett bra samarbete mellan forskning, akademi, staden och näringslivet. Electrumstiftelsen driver frågor för högre ICT-utbildning, global tillväxt och innovation. Tillväxten skall i första hand ske inom forskningsbaserade och innovativa tillväxtföretag baserade på tillämpningar av ICT (Information and Communication technology).
Electrumstiftelsens styrelse består av tongivande representanter från Ericsson, Acreo, IBM, Atrium Ljungberg, Packetfront, KTH samt Stockholms stad.
ITS-pionjär på plats
Stig Franzén, adjungerad professor i Människa-MaskinInteraktion vid Chalmers Tekniska Högskola är en av pionjärerna inom Intelligenta Transportsystem (ITS) och ingår även i ledningsgruppen för den nyligen startade Nationella Forskarskolan för ITS.
Parallellt med detta arbete verkar han inom SAFER (Chalmers Centrum för Fordons- och Trafiksäkerhet) och inom flera europeiska forskningsprojekt, däribland just TeleFOT som han gav en sammanfattning om vad det innebär.
TeleFOT är ett fyraårigt europeiskt forskningsprojekt som med hjälp av s.k. fälttestmetodik (FOT-Field Operational Test) ska utvärdera hur olika stödfunktioner till fordonsförare, tillgängliga via olika enheter, påverkar körsituationen. Upp till 3000 förare från projektets åtta medlemsländer (Finland, Sverige, Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Grekland, Italien och Spanien) kör sina egna fordon under fälttesterna. Dessa fälttester ska genomföras i två faser. Den första fasen innehåller större tester med ett betydande antal fordon vilka utrustats bl.a. med dataloggrar. I den andra fasen kommer mer detaljerat testande genomföras med ett begränsat antal förare som kör bilar vilka instrumenterats på olika sätt.
Franzén nämnde de olika funktionerna som ska testas i programmet.
- Trafikinformation
- Hastighetsbegränsning
- Hastighetsvarnare
- Grön körning
- E-call, automatiskt larmsystem från fordon till larmcentral
- Statisk navigationssupport
- Dynamisk navigationssupport, tar hänsyn till trafiksituationen
ISA i Stockholms stad
Stefan Myhrberg berättade om Stockholms stads samverkansprojekt med Sweco om att testa ISA i stadens fordon. ISA står för Intelligent stöd för hastighetsanpassning och är ett system som monteras i fordon för att hjälpa förare att hålla hastighetsgränser.
Stockholms stad beslutade i november 2007 att målsättningen var att ISA skulle införas i alla stadens egna eller leasade fordon senast 2010.
Syftet är göra stadens transporter mer trafiksäkra, men även att spara bränsle samt att förbereda för ett bredare införande av ISA, genom att utveckla teknik, organisation och acceptans. Installationerna påbörjades, enligt Myhrberg, 2009 och året därpå fanns ISA-systemen installerade i 450 fordon. I framtiden, spådde Myhrberg, kommer ISA-systemen att utvecklas ytterligare, med sammankopplade system, tillgång till elbilar, bättre tillgång till data samt möjlighet att styra fordonen utifrån.
Studiebesök i Ericsson Studio
Ett av dragplåstren på seminariet var ett studiebesök i Ericsson Studio, som invigdes i somras, ett stenkast från Ericsson huvudkontor i Kista. Det är en genomdesignad skapelse som är ett kombinerat utbildnings- och innovationscenter. Centret har också drag av utställningslokal där Ericsson 100-åriga historia visas upp i avbalkningar.
Några bilder fick man inte ta av interiören i Ericsson Studio under studiebesöket, något som säkert bara har som effekt att öka nyfikenheten. Ericsson Studio har också en avslappnad prägel av provisorium med mycket trä i inredningen, likt tillfälliga byggmoduler som lätt kan omdisponeras. Ett av de mest spektakulära utställningsföremålen i Ericsson Studio är det twittrande trädet, som ställdes ut på förra årets mobilmässa i Barcelona där det väckte stor uppmärksamhet. Med maskinröst säger trädet saker som ”You almost touched me”, ”I see you”, ”That feels good” när man närmar sig det. Trädet illustrerar den uppkopplade verkligheten, som i framtiden inte bara inbegriper bara människor utan även ting och ting som kommunicerar med varandra. Varför inte träd? Från Ericssons horisont är det ingen avlägsen framtidsutopi, utan en utmaning de verkar för att åtminstone delvis kunna realisera de närmaste åren. Det handlar naturligtvis om att vinna marknadsandelar för denna telekomjätte som mer och mer utvecklats till tjänsteleverantör.
– Mobilt bredband kommer att bli väldigt mycket mer tillgängligt år 2015 än vad det är idag. Nästa steg blir att koppla upp alla prylar. Det är en mycket spännande utveckling med industribehov som kommer att utlösa helt andra marknadskrafter. Om målet nu har varit att koppla upp fem miljarder människor kommer nästa mål att vara 50 miljarder uppkopplade prylar, sade Olle Isaksson på Ericsson som samtidigt påpekade att siffran 50 miljarder är en vild gissning.
Inom transportsektorn finns naturligtvis stora utvecklingspotentialen för ett sådant ”prylarnas mobila internet”, särskilt när det gäller att utveckla tjänster där väginfrastruktur kommunicerar med fordonen. Sådana tjänster kan genom sin snabbhet användas för att undvika krockar med automatiserade panikinbromsningssystem.
Vilka mobilitetslösningar framtiden kommer att bära med sig är omöjligt att sia något om.
– Vad kommer att se exakt likadant ut om 60 år? Det enda jag kan garantera är att hjulet kommer att vara runt, sade Olle Isaksson.
Det är typiskt att ett sådant uttalande kommer från telekombranschen, för var någon annanstans har utvecklingen gått lika rasande fort? Ericssons första mobila NMT-telefoner vara lika stora som dammsugare. Det är knappt att man kunde ta med en sådan telefon, som hade en taltid på 20 minuter och vägde sju kilo, som handbagage på flyget. Trettio år och många fler mobilmodeller senare har till och med användningsområdena för mobiltelefoner förändrats i grunden. Ett talande exempel är att förra året passerade för första gången mer datatrafik än rösttrafik i mobilnäten.
