Telia Soneras gamla ledning ingick den misstänkta mutaffären i Azerbajdzjan. Men den nya ledningen varnas nu för att fortsätta med sina mångmiljonutdelningar till de bolag som kopplas till presidentfamiljen.
TT kunde tillsammans med SVT:s Uppdrag granskning och den korruptionsgranskande gruppen OCCRP i onsdags avslöja att Telia Sonera, genom en affär 2008, misstänks ha hjälpt presidentfamiljen i Azerbajdzjan att överta en statlig tillgång värd minst 6 miljarder kronor. Det skedde när statens andel i telekomoperatören Azercell privatiserades och hamnade i händerna på Telias partner, med band till presidentfamiljen.
Telia utgår från att partnern "står makten nära" och medger att affären kan vara brottslig. Ändå medverkade Telias nya styrelse och ledning, som båda tillträdde 2013, till aktieutdelning från det gemensamägda dotterbolaget den 14 november 2013, enligt bolagets egen uppgift. Minoritetsägarna med band till presidentfamiljen fick då tillsammans 414 miljoner kronor. Och mer lär det bli enligt Telia.
-Aktieutdelning har skett och det kommer sannolikt också att fortsätta ske, därför att alternativet, att avstå från utdelning, är ganska komplicerat och riskfyllt, säger vd Johan Dennelind till TT.
-Det är naturligtvis beklagligt men det är den situation vi har och måste hantera, annars drar vi på oss en mängd olika processer och ifrågasättanden av att vi inte uppfyller de avtal vi har. Vi är inte heller ensam ägare ska understrykas, säger styrelseordförande Marie Ehrling.
2013 ändras också svensk lagstiftning. Sedan dess kan mutbrott begås av oaktsamhet. Med andra ord kräver lagen att man vet vem man betalar till. Inom några veckor är det styrelsemöte i holdingbolaget Azertel som äger Azercell. Telia Sonera tänker då verka för aktieutdelning. Dennelind är inte rädd för att i så fall muta partnern.
-Nej, vi har gjort bedömningen med juridisk expertis att det inte finns den aspekten på den utdelning som kommer. Men givetvis går vi vidare med analysen av historiken för att förstå hur affären gått till, och få svar på de frågor som finns, säger han.
Förre överåklagaren Sven-Erik Alhem underkänner Telias resonemang:
-Ligg lågt, är hans råd.
-Allt som kan grunda brottsmisstanke bör avbrytas omgående. Att när misstanken uppkommer ta andra hänsyn och löpa linan ut bara för att man har gett sig in i leken är väldigt märkligt, säger Alhem.
Andra jurister som TT talat med delar Alhems resonemang, men vill av olika skäl förbli anonyma.
Den största partnern, Cenay Iletisim, kan enligt avtal med Telia dessutom kräva att bli utköpt av telekomföretaget till marknadsvärde - 6,8 miljarder kronor, enligt Telias årsrapport för 2014. En sådan affär vore inte samma sak som aktieutdelning, hävdar Ehrling:
-Vi gör inga affärer med dem som vi inte känner.
Alhem underkänner på nytt:
-Jag tycker att förhållningssättet i optionsfallet stärker grunderna för att avstå också i aktieutdelningsfallet, säger han och fortsätter:
-Det finns anledning att anta brottsmisstanke. När man får den insikten är det ju jätteviktigt om man är seriös näringsidkare att man gör sitt allra bästa för att komma ur den situationen.
Näringsminister Mikael Damberg (S), som representerar storägaren svenska staten, passar på frågan:
-Jag har ingen kommentar till det, det är bolaget som måste göra den juridiska bedömningen.
Överåklagare Gunnar Stetler som utreder Telias affärer vill inte ge en kommentar.
(TT)
