Årets upplaga av den svenska ITS-konferensen hade flera bärande teman: multimodal användning av ITS i transportsystemet, ITS-direktivet samt internationellt samarbete. Flera prominenta talare deltog, däribland infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd, Fotis Karamitsos, direktör vid EU-kommissionens generaldirektorat för transport och rörlighet samt Hermann Meyer, chef för ITS Europe (Ertico), som är ITS-organisationernas paraplyorganisation i Europa.
Bland trafikexperter finns en stark tro på att intelligenta transportsystem (ITS) är nyckeln till hur framtidens transporter kommer att utformas. ITS-investeringar är relativ små - men de kan göra kolossal skillnad.
– Jag tror att ITS kan innebära en total förändring av transportsystemet, hur vi använder det och hur vi betalar för det. Det kommer att göra transporter mycket säkrare och det kommer att ge oss tjänster som ingen kunnat drömma om förut, sade Christer Karlsson, vd för ITS Sweden.
Långa tidsperspektiv
Tomas Carlsson, vd och koncernchef på teknikkonsultbolaget Sweco, lyfte fram det långa tidsperspektivet som något utmärkande för ITS.
– Vi tittar inte 10-20 år framåt i tiden utan 60 år, sade han.
ITS är med andra ord ingen tillfällig teknikfluga. Tomas Carlsson tror inte heller att begreppet ”smart cities” (stora delar av konferensen hölls på engelska) är ett övergående fenomen.
– Konceptet ”smart cities” är här för att stanna, sade Tomas Carlsson som ser att en stor utmaning för ITS-branschen är att bättre utnyttja de stora datamoln som omger oss idag.
Triple-Helix
En av de första talarna var infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd. Hon betonade ITS-teknikens betydelse som en nisch för svenska företag, en ny exportgren. Hon lovordade också forsknings- och utvecklingsarbeten enligt den så kallade Triple Helix-modellen, där företag, universitet och offentlig sektor samverkar i bestämda projekt.
– Regeringen, inklusive jag själv, tycker att ITS är ett viktigt område. ITS-investeringar är bland flera investeringar som behövs för att lösa transportproblemen, sade Catharina Elmsäter-Svärd.
Sådana till intet förpliktande fraser är väl ingenting att lägga någon större betydelse vid, kan man tycka. Å andra sidan är bara det faktum att infrastrukturministern deltog på ITS-konferensen bevis nog för att regeringen anser att ITS-området har stor betydelse.
OPS-lösningar
Fotis Karamitsos från EU-kommissionen började sitt tal med att berömma Sverige och Trafikversion för sin nollvision när det gäller trafikdöda, en vision som fått stå modell för liknande initiativ på EU-nivå. Han lyfte också fram OPS-lösningar, offentlig-privat samverkan vilket påminner en del om Triple Helix, som goda exempel på vad Sverige har bidragit med.
– ITS Sweden är ett av de bästa exemplen på OPS-lösningar, sade Fotis Karamitsos.
Han vision när det gäller ITS är tekniken ska vara tjänsteorienterad.
– Vår vision för ITS är att skapa en reell revolution inom transporter, där transportdrift mer och mer kommer att ersättas av transporttjänster, sade han.
När det gäller harmonisering av ITS-tekniker för de olika transportslagen menar Fotis Karamitsos att vägtrafiken halkat efter både järnvägen, som kommit längst, sjöfarten och flygtrafiken. Det beror enligt honom att det inom vägtrafiken finns många isolerade ITS-system.
Prioriteringar
Hermann Meyer, vd för ITS Europe, passade på att försvara det hårt kritiserade E-Call-systemet. E-Call är en paneuropeisk tjänst för automatiska nödanrop från fordon till en larmcentral. Det har diskuterats om tjänsten kan utgöra ett hot mot den personliga integriteten.
– Överallt möts jag av att man säger att E-Call är ett misslyckande. Men det är det inte, hävdar jag. Kanske kunde det ha införts snabbare, sade Hermann Meyer.
Meyer gick sedan över till att tala om vad han vill prioritera på ITS-området för att snabba på införandet av ITS-tekniker. Automation är ett sådant prioriterat område, men den första prioriteringen är interoperabilitet.
– Det säkerställer skalbarhet och affärsmöjligheter. Idag har vi fragmenterad ITS-marknad, men kan vi skapa en enhetlig ITS-marknad kommer ITS att lyfta (”take off”), sade Meyer.
Staden uppbyggd kring bilen
Hur kan vi lösa de stora mobilitets- och trafikrelaterade utmaningarna i Sveriges tre storstadsområden? Hur kan hållbar stadsutveckling genom ökad användning av kollektivtrafiken? Det var temat för en diskussion med representanter från trafikförvaltningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö.
De trafikrelaterade utmaningarna i de tre storstadsregioner särskilt när det gäller kollektivtrafiken ser ganska olikartade ut, framgick tydligt av diskussionen. Medan Stockholm har en hög andel resenärer med kollektivtrafiken har denna inte tillnärmelsevis lika stor betydelse i Göteborg.
– Göteborg är Volvos vagga och hela staden är uppbyggd kring bilen, sade Birgitta Hellgren, trafikdirektör på trafikkontoret, Göteborgs stad. Roger Vahnberg, Västtrafik, påminde också om att godstrafiken och tunga trafiken tar ovanligt stor plats i Göteborg, vilket hänger ihop med att det är Nordens största hamnstad.
Målet för Västtrafik är att fördubbla antalet resenärer med kollektivtrafiken fram till år 2025, sade Roger Vahnberg.
Cykelstaden Malmö
Kerstin Gustafsson, direktör på Gatukontoret, Malmö stad, lyfte fram cyklandets betydelse för en hållbar stadsutveckling. Malmö är cykelstaden framför andra och för tredje året i rad har den utsetts till Sveriges bästa cykelstad av Cykelfrämjandet. Kerstin Gustafsson framhöll samtidigt att utmaningarna för kollektivtrafiken och för framkomligheten i trafiken inte är lika stora i Malmö, eftersom Malmö ändå är en betydligt mindre stad än Göteborg och Stockholm. Fokus när det gäller framkomligheten i trafiken är att minska oförutsebarheten när det gäller restider:
– Utmaningen när det gäller framkomlighet ligger i att det varierar kraftigt från gång till gång hur lång tid det tar att resa från punkt A till punkt B.
Och det väl ett problem som är lika angeläget som det är allmängiltigt för kollektivtrafiken.
