Det är nu drygt ett år sedan alla tunnlar blev utsprängda i projekt Norra länken, det kommande vägtunnelsystemet i norra Stockholm. Nu råder framförallt fokus på bygget av anslutningsvägar samt allehanda installationsarbeten i tunnlarna. 2015 ska hela Norra länken öppna för trafik.
Den första delen av Norra länken, den kilometerlånga sträckan mellan Karlberg och Norrtull invigdes redan 1991 och nu stundar alltså dess förlängning i öster. Den nu aktuella delen av Norra länken sträcker sig mellan Norrtull och Värtan och har en anslutning till Roslagsvägen vid Universitetet. Den fyra kilometer långa sträckan kommer till största del gå i tunnlar och den längsta tunnelsträckan blir cirka tre kilometer.
Överbelastade innerstadsgator
Det finns flera skäl till Norra länkens utbyggnad. Dels saknar huvudvägnätet i Stockholm idag en bra förbindelse till Värtahamnen, Frihamnen och Lidingö. Detta har lett till att i synnerhet de norra innerstadsgatorna Valhallavägen och Lidingövägen blivit hårt belastade. Varje dag trafikerar över 50 000 fordon Valhallavägen och cirka 40 000 fordon Lidingövägen. Utöver detta passerar dagligen 25 000 fordon Lill-Jansskogen och nationalstadsparken via den lokala Björnnäsvägen för att ta sig till Hjorthagen och Lidingö från nordöstra Storstockholm. Förutom att detta leder till framkomlighetsproblem, påverkas även omgivningen av buller och utsläpp, vilket äventyrar de miljökrav Stockholms stad satt upp som mål.
Ger stadsutveckling
Norra länken ger även mycket goda förutsättningar för en rejäl stadsutveckling i huvudstaden. Fram till år 2025 ska Norra Stationsområdet, som tidigare varit ett ingenmansland mellan Stockholm och Solna, att bebyggas och utvecklas till en helt ny stadsdel - Hagastaden. Stadsdelen som alltså växer fram i gränslandet mellan Stockholm och Solna ska även integreras med Karolinska Institutet och det nya universitetssjukhuset som öppnar 2016 - Nya Karolinska Solna.
En förutsättning för att kunna uppföra Hagastaden är att delar av E4/E20 och Värtabanan byggs in i tunnlar, vilket just Norra länken medför, även om just Värtabanans överdäckning inte ingår i projektets budget utan finansieras av Stockholms stad.
Norra länken ger också möjligheter att förnya Stockholms hamnområde i Värtan med omnejd. Här är det beslutat om att hamnområdet ska utvecklas till en sjönära stadsdel, Norra Djurgårdsstaden, med cirka 10 000 bostäder som ska harmonisera med befintligt hamnområde. Som ett led i detta ska den tunga godstrafiken successivt avvecklas till förmån för en utvecklad kryssningstrafik. Norra Djurgårdsstaden omfattar ett stort geografiskt område, där dagens befintliga stadsdelar Hjorthagen, Värtahamnen, Frihamnen och Loudden ingår.
Tekniska installationer pågår
Det var i slutet av november i fjol som ljuset skådades i Norra länken, då det sista genomslaget skedde i Albanotunneln. I och med detta blev det hål i berget hela vägen från Norrtull till mynningarna vid Frescati och Hjorthagen. Väggarna har därefter täckts med inklädnadsduk och sprutbetong. Och nu börjar man kunna se att det är en trafiktunnel som tar form - asfalten är lagd på många ställen, de flesta barriärelement är på plats och i höstas sattes till och med de första trafikskyltarna upp.
- Installationsarbetena i tunnlarna har nu satt i gång ordentligt och mest arbeten pågår i tunnlarna vid Norrtull och under Lill-Jans –skogen. Det handlar om tekniska installationer som exempelvis övervakningskameror, el, belysning, fläktar och övrig VVS, säger Åse Malm på Trafikverket, kommunikationsansvarig för projekt Norra länken.
Säker strömförsörjning
Tidigare i år monterades det första lågspänningsställverket i Norra länken. Totalt kommer Norra länken att få 15 eldriftsutrymmen, med olika elektrisk spänning i dess ställverk, 400V respektive 690V. Ställverken levereras successivt i moduler och ihopmonteras på plats. Och i slutet av september monterades den allra första transformatorn, en bjässe på 2,2 ton. Varje område strömförsörjs från respektive eldriftutrymme, vilka också innehåller batterier som ska säkra strömförsörjningen i minst en timme vid ett eventuellt elavbrott.
Övervakad och kommunikativ för säkerhets skull
Trafiken i tunnlarna kommer att övervakas av knappt 470 kameror som automatiskt upptäcker ifall ett fordon har stannat i tunneln. Och med hjälp av styrbara vägvisningsskyltar kan trafiken ledas om vid störningar och varna för köer och eventuella hinder i trafiken. Rök känns av med kameror, värme med värmedetektorer och fläktar i tunnlarna aktiveras för att kontrollera rökspridningen. Vid rök eller brandutveckling töms tunnlarna på trafik och inga nya fordon släpps in, detta med hjälp av de bommar som kan stänga av delar eller hela tunnelsystemet vid behov. Om en olycka blockerar tunneln kan förare och passagerare utrymma via utrymningsvägar, där det i anslutning finns räddningsrum och brandslussar. Där kan trafikanter stanna och invänta hjälp från räddningstjänsten.
I tunnlarna kommer det även att finnas 250 hjälptelefoner installerade. Via dessa ska det gå att få direktkontakt med Trafik Stockholm, Trafikverkets trafikledningscentral. Telefonerna är även integrerade med kamerasystemet, så att operatören direkt kan få sig en korrekt bild av geografi och händelseförlopp för att till exempel kunna informera och dirigera Vägassistans och räddningstjänst till den aktuella platsen.
