Livscykelperspektiv på morgondagens elfordon

Arkivbild

Miljön är en ödesfråga som berör oss alla. I vår bransch talar vi om ny teknik och nya, mer miljövänliga bränslen, men också mycket om eldrift och batteridrivna bilar, lastbilar och entreprenadmaskiner. Det är spännande, men också komplext, inte minst därför att vi vet att de mineraler som behövs för att skapa batterierna ofta hämtas i gruvor med ibland hemska arbetsförhållanden, och från länder som är konflikthärdar. Det måste vi också ta med i diskussionen och titta på hela livscykeln.

Det sade Magnus Persson, förbundsordförande för branschorganisationen Maskinentreprenörerna när han på fredagsförmiddagen öppnade Stora Infradagen, som i år arrangerades för trettonde året i följd. Stora Infradagen, har i år samlat 350 representanter från rikspolitik, företagsvärld och akademi för att diskutera infrastrukturutmaningar, hållbarhet och kompetensförsörjning.

– Samtidigt ser vi en ökande urbanisering, storstäderna i Sverige och i andra länder växer. I Europa kommer åtta av tio att bo i städer år 2050. Det behöver byggas sjukhus, äldreboenden, vägar. Det är bra för oss entreprenörer, men det måste vara bra för miljön med. Jag tror att vi i Sverige både kan och ska vara ett föredöme.

– Vi har ett enormt kunnande och en lång erfarenhet när det gäller minskad miljöpåverkan från olika processer. Vi måste begränsa uppvärmningen, men det är inte givet att det inte kan var en högre siffra. Sverige borde kunna ge svar på den frågan. På plats under Stora Infradagen finns två spännande professorer med bäring på detta. De är Lina Bertling Tjernberg, expert på elnät, ellagring och batteriteknik från KTH, och kollegan Maria Börjesson på VTI, som forskar om transporter och resemönster. Dessutom kritisk till höghastighetståg. Jag ser fram emot en spännande diskussion, säger Magnus Persson.