Mötesplatsen för dig inom trafik och samhällsutveckling, jul, 17 2019
Senaste Nytt

Gammalt rörpostsystem effektiviserar arbetet på Norrlands universitetssjukhus

Rörpostsystem gör 40 personers jobb. Foto: Region Västerbotten
Rörpostsystem gör 40 personers jobb. Foto: Region Västerbotten
Publicerad av
Peter Höök - 10 jul 2019

Rörpostsystemet har funnits sedan 1956 och uppgraderades med en ny anläggning 2009 för att öka driftsäkerheten och kapaciteten. Varje vecka tar Tubert emot ungefär 8 000 blod- och vävnadsprover som skickas till laboratoriemedicin.

Erik Marklund är servicetekniker på Norrlands universitetssjukhus. Han ser till att rörpostsystemet levererar blodprover till laboratoriemedicin inom fyra minuter och att robotcellen ”Tubert” på laboratoriemedicin fungerar som den ska.

– Vi har räknat ut att om alla skulle tvingas att själva gå från avdelningarna för att leverera proverna till laboratoriemedicin och blodcentralen, så skulle det motsvara 37,5 heltidstjänster varje år, säger Erik Marklund.

Systemet är uppdelat i tre huvudväxlar. I varje byggnad går det upp en stationslinje med en station per våningsplan. Det finns även ett antal förgreningar som går till lägre eller angränsande byggnader.

Varje sändningsstation har fyra till sex tuber som är förprogrammerade att komma tillbaka till den stationen. Den som vill skicka något med rörpostsystemet programmerar in var tuben ska skickas och legitimerar sig med sitt SITHS-kort. Därefter släpper stationen ut tuben i systemet och startar en fläkt som blåser den fram till den så kallade x-fördelaren. X-fördelaren ser i sin tur till att tuben hamnar i rätt rör och når sin slutdestination.

Inne på kontrollstationen kan Erik följa pågående sändningar via en skärm och kontrollera att allt går rätt till. När en avdelning skickar iväg en tub tänds färdvägen upp på skärmen, uppskattad tidslinje syns och sensorer i systemet känner av hur tuben färdas.

– Mellan 07.30 och 10.00 sker de flesta försändningarna och det går generellt väldigt fort för dem att komma fram. Den längsta sträckan är från geriatriken till laboratoriemedicin och det tar som längst fyra minuter om det inte är extremt mycket trafik i systemet. Men då tar det ändå bara 30–40 sekunder längre, säger Erik Marklund.

Ibland kan det samlas smuts eller skräp i systemet som gör att det blir stopp. Om en tub fastnar i röret gäller det att agera snabbt.

– Om det skulle fastna ett rör med blodplasma från blodcentralen så måste jag få loss röret inom 20 minuter, annars hinner blodet bli förstört. Systemet kan inte ange exakt var tuben sitter fast utan bara mellan vilka sensorer och det kan ibland vara en sträcka på 50–100 meter. Men jag har lärt mig att det blir ett visst ljud från röret där tuben sitter fast så det brukar gå bra, berättar Erik Marklund.

Annons

Annons

Annons