Mötesplatsen för dig inom trafik och samhällsutveckling, jun, 26 2019
Senaste Nytt

Oklar framtid för ballastfria spår

Bild av höghastighetsbanan Nürnberg – Ingolstadt. Ballastfria spår kan ge hastigheter över 250 kilometer i timmen. Foto: Wikimedia Commons / Jailbird
Bild av höghastighetsbanan Nürnberg – Ingolstadt. Ballastfria spår kan ge hastigheter över 250 kilometer i timmen. Foto: Wikimedia Commons / Jailbird
Höghastighetståg i Spanien. Foto: Pixabay
Höghastighetståg i Spanien. Foto: Pixabay
Lennart Kalander, avdelningschef för nationell planering på Trafikverket. Foto: Trafikverket
Lennart Kalander, avdelningschef för nationell planering på Trafikverket. Foto: Trafikverket
Publicerad av
Redaktionen - 12 jun 2019

Idag finns eller planeras det stambanor för höga hastigheter i cirka 70 länder runt om i världen men höghastighetsbanorna lyser fortfarande med sin frånvaro i det svenska järnvägsnätet. Det projekteras för tre sträckor med högre hastighet i landets södra halva och där handlar det om ballastspår, som tillåter hastigheter upp till 250 kilometer i timmen.

 Text: Robert Gabrielsson

 De tre sträckorna det handlar om är Ostlänken - Linköping till Järna, Göteborg till Borås samt Lund till Hässleholm. Dessa ingår i regeringens beslut om Nationell plan och ska verkställas mellan 2018 och 2029. Vidare finns det inga direktiv kring hur övriga sträckorna mellan Stockholm till Göteborg respektive Malmö ska se ut. Här finns dock fortfarande förutsättningar för ballastfria spår som kan tillåta hastigheter över 300 kilometer i timmen.

– Vi har inte försakat ballastfria spår när det gäller andra sträckor än de som projekteras nu. Det handlar mycket om i vilken takt man vill bygga ut systemet. För dessa tre korta sträckor skulle det bli en för stor investering för tågoperatörerna om banorna var ballastfria, säger Lennart Kalander, avdelningschef för nationell planering på Trafikverket.

 

Kraftigt ökad kapacitet

 

Förslaget som är på tapeten ligger inom ramen för det befintliga anslaget som beskrivs i Nationell plan. Järnvägssatsningarna måste konkurrera med andra typer av satsningar inom infrastrukturen, vilket gör att det blir svårt att finansiera en nybyggnation med ballastfria spår på den svenska järnvägen. Johan Tann, konsult och järnvägsingenjör på Tann InfraTeknik AB, anser att man behöver öronmärka pengar för specifikt bygget av nya stambanor.

– Finns det inte utrymme i budgeten bör man lånefinansiera byggnationen. Initialt blir det en något högre investeringskostnad, men i längden sparar man på både miljö och pengar. Ett ballastfritt spår är i stort sett underhållsfritt och har en teknisk livslängd på 60 år innan det behöver bytas ut, kontra ett ballastspår som behöver underhållas kontinuerligt och totalbytas vart 30:e år. Jämför man den högre investeringskostnaden för ballastfritt spår med ett ballasterat, så har man en break-even på ungefär 22 år. Därefter kostar det ballasterade spåret varje år mer pengar i underhåll. Med nya stambanor kan vi få en ökad kapacitet när det gäller att transportera både människor och gods samt frigöra tid för underhåll på befintliga stambanor. Ju längre vi väntar med att bygga nya stambanor desto mer kostar det svenska folket och staten varje dag i förlorade intäkter. Numera bör man fråga sig vad kostar att inte bygga nya stambanor,

säger Johan Tann.

 

Motverkar kontinuerliga akutinsatser

 

Rapporter och studier från KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, visar att nya stambanor för 320 kilometer i timmen är den mest optimala lösningen för den svenska järnvägen, både operativt och ekonomiskt. Med nya stambanor på ballastfria spår frigörs kapacitet på befintliga stambanor där stora och tunga mängder gods samt människor kan transporteras på ett mer effektivt sätt. Mer plats på spåren skapar också större utrymme för underhåll och kan således mota bort kontinuerliga akutinsatser.

– Att bygga med hög hastighet från början är bättre ur ett långsiktigt perspektiv. Det blir bättre för allt runtomkring, vi kan utöka arbetsmarknadsregionerna. Det blir lättare att bo kvar och arbeta där jobben finns utan att behöva flytta. Vi behöver bygga för framtiden, säger Johan Tann.

 

 

Faktaruta: Ballastfria spår

 

Byggnation av ballastfria spår kan ge förutsättningar för ett enhetligt och prefabricerat bygge. Det går att bygga på mark med en stabil banunderbyggnad alternativt på landskapsbroar med en genomsnittlig höjd på sju meter. Vid byggnation av ballastfria spår på landskapsbroar frigörs marken under rälsen, djur kan passera fritt, det behövs inga plankorsningar och marken går att bruka. För att slippa övergångszoner mellan broar och fast mark så föredrar man att inte blanda brobanor med markbanor. En brobana halverar också bredden från 40 till 20 meter när det gäller trädsäkring och spar således tid och pengar i förarbetet. Ballastfria banor ger förutsättningar för hastigheter över 250 kilometer i timmen.

Faktaruta: Kort sammanfattning

 

Just nu projekteras tre olika sträckor i Sverige med en hastighet på 250 kilometer i timmen i ballasterade spår. Huruvida det blir ballastfria spår på andra delar i landet med hastigheter upp emot 320 kilometer i timmen är fortfarande oklart. De tre sträckorna ska byggas mellan 2018 och 2029 enligt regeringens Nationell plan. I Nationell plan finns inga direktiv kring planering eller projektering när det gäller övriga eventuella höghastighetsbanor.

 

Annons

Annons

Annons