Mötesplatsen för dig inom trafik och samhällsutveckling, jun, 26 2019
Senaste Nytt

Vad kostar det att inte bygga nya stambanor?

Katarina Svärdh
Katarina Svärdh
Publicerad av
Redaktionen - 20 maj 2019

Europa står för nästan 75% av vår export. I reda pengar betyder det att våra europeiska grannar betalar oss 1.500 miljarder kronor för varor och tjänster. Varje år.
 

I ljuset av dessa siffror är det mycket svårt att förstå oviljan mot att investera i nya stambanor. En investering i storleksordningen 250 miljarder, som kommer att betala sig under minst 120 år, anses vara ’tokdyr’.

 

Svensk kvalitet, innovationsförmåga och effektivitet är naturligtvis grunden för en framgångsrik svensk export. Men, den uteblivna satsningen på ett modernt trafiksystem isolerar Sverige. Med långa restider och med alldeles för låg kapacitet för gods på spåren riskerar vi väsentliga delar av de tusentals miljarder handeln med övriga Europa ger oss, varje år.

 

Ute i Europa finns redan höghastighetsbanor. Här är snabba, effektiva resor och säkra pålitliga godstransporter redan en självklarhet. Varför ska dessa marknader acceptera att Sverige inte hänger med i utvecklingen, att det tar längre tid och är krångligare att handla med Sverige än med våra konkurrenter?
Vi kan aldrig begära att våra handelspartners i Europa ska välja oss om vi inte klarar samma krav som andra.

 

Att satsa på ett modernt trafiksystem och därmed värna Sveriges konkurrenskraft kommer givetvis att kosta. Denna kostnad måste dock sättas i relation till de nya banornas livslängd, som är minst 120 år. Därför ska nya stambanor inte ses som en engångskostnad som belastar landets driftsbudget utan som en långsiktig investering som ska lösas med en alternativ finansiering.

Stora kostnader ska hanteras med stor respekt. Men, det är också relevant att vända på kostnadsfrågan: Vad kostar det oss att inte bygga?
 

Vinsterna är nämligen betydande.

– Ett modernt trafiksystem med snabba kommunikationer ger oss större regioner och därmed större marknader. Det blir lättare för människor att hitta rätt utbildning och rätt jobb – och enklare för företagen att hitta den kompetens de söker. Det gynnar hela samhället, både storstad och landsbygd.
Slagkraften hos ett effektivt trafiksystem kan vi redan idag se i det starkt ökande intresset för att resa med tåg i Europa.

– Sedan lång tid är det trångt på det svenska järnvägsnätet. Den ökade persontrafiken tränger undan godset, som istället hamnar på lastbilar. Med nya stambanor får de gamla banorna (äntligen) kapacitet att på ett konkurrenskraftigt sätt lyfta gods från vägarna. Vinsterna är stora, både sett till miljö och till säkerhet.

– Med ett nytt trafiksystem kan kommunikationerna utvecklas i takt med samhället. Den nya informationstekniken tar bort rutinarbete, men ökar behovet av kvalificerade möten. Därför ökar resandet när vi får bättre kommunikationer.

– Höghastighetstågen på de nya stambanorna blir ett miljövänligt och konkurrenskraftigt alternativ till bilen och flyget. Medan andra transportslag räknar sina klimatutsläpp i kilon, räknar det moderna tåget i mikrogram. De nya stambanorna blir ett mycket effektivt sätt att nå de mål som klimatlagen stadgar.

– Elbilar och batteriflyg blir bra för miljön, men löser inte behovet av snabbhet och kapacitet. Det kommer fortfarande att ta 6 timmar att köra bil mellan Malmö och Stockholm. Höghastighetståget klarar samma sträcka på mindre än tre timmar.

– Ett nytt trafiksystem i Sverige gynnar dessutom – som sagt – samarbetet och handeln med Europa och därmed vår export. Varför ska Sverige, som är ett ekonomiskt litet land och helt beroende av utrikeshandeln, riskera att hamna utanför en europeisk gemenskap?

På sina håll höjs röster som säger att vårt land är för litet för höghastighetståg. Vissa menar att det blir dyrare än lilla Sverige kan klara.

Men de nya stambanorna kommer inte att sakna resenärer. Redan vid 9 miljoner resande per år blir höghastighetsjärnvägen lönsam. Beräkningar visar att vi i Sverige kan räkna med 13 miljoner resande, när effektiva kommunikationer verkligen finns.

 

Många tror att infrastruktur alltid blir dyrare än beräknat. Det är inte sant. Trafikverket har jämfört utfall mot budget för nio stora projekt mellan 2011 och 2015. Sex projekt blev billigare än beräknat, två blev dyrare och ett landade precis på budget.

Fördomar är aldrig ett bra beslutsunderlag – det gäller även beslut om infrastruktur.

De nya stambanorna blir pulsådern i ett bättre Sverige. Därför är det så viktigt att de byggs. Nu, i ett sammanhang och utan onödiga dröjsmål.

 

 

Katarina Svärdh

VD, Europakorridoren

 

Annons

Annons

Annons