Mötesplatsen för dig inom trafik och samhällsutveckling, jun, 26 2019
Senaste Nytt

Infrastrukturfokus på Bergdagarna 2019

Publicerad av
Redaktionen - 20 maj 2019

Text: Simon Matthis

 

På tvådagarskonferensen Bergdagarna 2019, en konferens som arrangeras av Svenska Bergteknikföreningen, ägnades en hel session åt infrastrukturprojekt. Dessutom delades priset Årets Bergssprängare ut. Inledningstalade gjorde Per Tengborg, ordförande för BeFo, Stiftelsen Bergteknisk Forskning, och han fokuserade mycket på ny teknik, som AI, VR och maskinlärning.

Per Tengborg öppnade konferensen med att berätta att BeFo nu fått en ny organisation:

– Det här är första året med en ny organisation. I fortsättningen kommer vi att vara helt inriktade på forskning och utveckling plus innovation, sade han och övergick sedan till att tala om AI, VR och maskininlärning:

– Det talas mycket om AI, VR, maskininlärning och digitalisering i media, men kanske inte i bergbranschen. Dock ligger gruvor i framkant, framhöll han.

Per Tengborg kunde dock berätta att de nyligen fått in en ansökan om projekt kring modellering av berggrunden med hjälp av AI.

– Man hoppar till när man ser det! Att man kan använda AI för att bestämma grundvattennivåer och bergytan.

Stora potentialer för AI

Men med den enorma mängd data som genereras av till exempel geofysiska undersökningar, borrningar och geologiska karteringar finns säkert stora potentialer för AI också inom bergmekanik.

– Naturligtvis behövs det en erfaren geolog för det är rätt komplexa sammanhang. Men jag tror att med det här kan vi komma ett steg vidare. Låt oss se om tekniken kan utveckla våra metoder.

På konferensens andra dag, Bergteknikdagen, låg fokus mycket på teknik och infrastrukturprojekt.  Karin Bäppler berättade om projektutmaningar i samband med bygget av Follobanan i Norge, Norges längsta och största järnvägstunnel, och användandet av TBM-maskiner där. Det var en utmanande uppgift att få in och montera ihop TBM-maskinen under marken.

– Då måste ganska krävande logistiklösningar användas, framhöll hon.

Norrbotniabanan

Per Vedin, Trafikverket, talade sedan om Norrbotniabanan under rubriken: ”Norrbotniabanan – en tunnel och bergskärningar för framtidens järnväg”. Skämtsamt inledde han sitt föredrag med att säga:

– Många av er ser frågande ut och verkar undra: ”Men Botniabanan, är inte den redan byggd?” Ja, men Norrbotniabanan börjar där Botniabanan slutar i Umeå och går mellan Umeå och Luleå, en sträcka på 270 kilometer.
Den stora utmaningen i projektet ligger i att bygga för både person- och godstrafik, framhöll Vedin. Den första etappen av banan planeras som dubbelspår.

Norrbotniabanan har dragits i långbänk, kunde Per Vedin berätta, som grävt fram de första planerna på en sådan bana - och de är daterade 1923.

– Så den politiska processen har tagit nästan 100 år.

Tunnelbygge

Särskilt komplicerad är den första etappen av Norrbotniabanan, där man planerar partiellt dubbelspår i järnvägstunnel, Ersmarkstunneln. och har övervägt olika billigare alternativ och att även att vänta med en utbyggnad.

– Nu blir det en tunnel och vi ska höja ribban där, bland annat genom användande av elektroniska sprängkapslar och krav på certifiering av yrkesarbetarna, sade Per Vedin som senare fick en publikfråga om varför de valt elektroniska sprängkapslar.

– Framför allt för arbetsmiljön och kvaliteten. De ger bättre sprängresultatet och minimerar risken för skador genom dolor.

Nu håller Per Vedin på att ta fram förfrågningsunderlag till bland annat tunnelelement och markentreprenader.

– Förhoppningsvis blir det byggstart vid nästa halvårsskifte, sade han.

Spektakulärt överhäng

Ett infrastrukturprojekt av ett helt annat slag berättade Björn Sandström från WSP Sverige om, ”Ulvesund och upplösningen på ett 115 år gammalt släntstabilitetsproblem”. Men också det är ett projekt som stötts och blötts i många i år. I det här fallet ända sedan 1904, då en jordbävning orsakade ett överhäng kallat Näsan. Alltsedan dess har den spektakulära Näsan hängt hotfullt över en väg som löper nedanför den. Den sticker ut nästan 10 meter utanför en nedanliggande vertikal slänt.

I omgång har man utrett hur stabilt berget är.

– Helst har man velat slippa åtgärda det, förklarade Björn Sandström.

Nu har dock berget säkrats efter omfattande bergarbeten, som bland annat inkluderar 40 meter långa linstag, bergrensning, bultar och kontreforter. Som underlag för förstärkningarna har man använt 3D-modeller baserade på laserskanning både från marken och drönare.

– Bergarbetena har till väldigt stor del skett med repteknik, men ibland har det för farligt för reparbeten, sade Sandström som betonade att det varit långtifrån oproblematiskt att installera linstagen.

Enligt WSP har projekteten inneburit såväl tekniska som arbetsmiljömässiga utmaningar.

– Avslutningsvis vill jag betona vikten av att lyssna på bergarbetarna, särskilt när det gäller oprövade metoder, och att vara flexibel och att förändra lösningarna genom att diskutera dem steg för steg.

Prisutdelning

Bergdagarna avslutades med att priset Årets Bergsprängare delades ut. Det gick i år till Lars Rapp från NCC. Rapp började i branschen redan som 16-åring.

– Att få det här priset är en stor händelse för mig. Jag är mycket glad och vill tacka mina kollegor och arbetskamrater. Utan dem går det inte att göra säkra och bra jobb, säger Lars Rapp, Supervisor på NCC Industry.

Lars Rapp har arbetat med såväl små som stora projekt och hanterat allt ifrån tätsömmar, rörgravar, husgrunder, vägbyggen, industritomter till bergtäkter.

Priset delades ut på Grand Hotel under Bergdagarna av Orica.

 

Annons

Annons

Annons