Mötesplatsen för dig inom trafik och samhällsutveckling, jul, 16 2019
Senaste Nytt

Datorsimuleringar visar översvämningarnas effekter

Översvämningar kommer allt oftare. Foto: Tyréns
Översvämningar kommer allt oftare. Foto: Tyréns
Publicerad av
Peter Höök - 23 apr 2019

166 kommuner i Sverige har drabbats av skyfall de senaste tio åren. Värst var skyfallssommaren 2014 då försäkringsbolagen registrerade 18 000 skyfallsrelaterade vattenskador. Kostnad: 900 miljoner kronor. De flesta orsakas av plötsliga skyfall, som under den sista dagen i augusti 2014, då det föll 120 millimeter regn på sex timmar över centrala Malmö. De omfattande skadorna som följde kostade 600 miljoner kronor.

Man talar om regnoväders periodicitet eller återkomsttider. Ett så kallat 10-årsregn, med mycket stora vattenmängder, inträffar sannolikt en gång på tio år. Ett 100-årsregn ska inträffa tio gånger mer sällan.Den statistiska förutsättningen har emellertid på senare år förändrats.

Enligt Gunnar Svensson, Tyréns expert på översvämningar, är det inte bara regnens omfattning som orsakar allt fler översvämningar, utan också att det numera finns allt färre ställen för vattnet att ta vägen.

– För närvarande byggs det mycket i våra städer. Städerna expanderar inte bara utåt, utan de flesta städer har ambitionen att förtäta sin bebyggelse. När städerna förtätas skapas det allt fler hårda ytor av asfalt och betong vilket leder vattnet ner i lågpunkter och källare, säger han.

Gunnar Svensson är specialist på hydrauliska datorsimuleringar vilka angriper översvämningsproblematiken genom att simulera vad som händer i autentiska stadsmiljöer vid massiva skyfall – tillsammans med sina medarbetare översvämmar han virtuellt dagligen stora som små städer över hela landet.

Datorsimuleringen ger en bild av var regnvatten samlas, hur djupt det blir på olika håll och hur vattnet rinner undan, vilket i det korta perspektivet kan hjälpa kommunen att kartlägga vilka utryckningsvägar som kan användas av till exempel utryckningsfordon vid skyfall. Men i det längre perspektivet handlar det förstås om hur vi bör planera våra städer; vilka områden som bör undvikas för ny bebyggelse och vilka grönområden som bör bevaras och utvecklas för att kunna samla och lagra stora vattenmängder.

– Öppen dagvattenhantering, till exempel dammar och kanaler som kan ta emot regnet är betydelsefull infrastruktur för att sakta ner vattenflöden. Dessutom gör de våra städer vackrare, menar Gunnar Svensson.

Annons

Annons

Annons