Mötesplatsen för dig inom trafik och samhällsutveckling, mar, 19 2019
Senaste Nytt

Naturvårdsverket sanerar Blaikengruvan för 200 miljoner kronor

Foto: Panoramio
Foto: Panoramio
Publicerad av
Peter Höök - 21 dec 2018

Rester från gruvbrytningen vid gruvan utanför Sorsele har läckt tungmetaller sedan brytningen upphörde i början av 2000-talet. Utsläppen har påverkat alla nedströms vattendrag, och är en av de största källorna till utsläpp av zink till Östersjön.  

− Det är en av de dyraste och mest omfattande saneringarna i Sverige som nu äntligen kan starta, säger Ingela Hiltula, biträdande avdelningschef för Samhällsavdelningen på Naturvårdsverket.  

Tillstånd för gruvbrytning vid Blaikengruvan beviljades först till företaget ScanMining i början av 2000-talet. Brytning av zink, bly och guld skedde under ett par år i början av 2000-talet men företaget försattes i konkurs 2007. Verksamheten köptes upp av Lapland Goldminers, men även Lapland Goldminers försattes i konkurs 2012. I konkursboet fanns otillräckliga medel avsatta för att sanera gruvan och avfallet trots att negativ miljöpåverkan från verksamheten var mycket stor. 

En förutsättning för att kunna besluta om saneringen var att ägarskapet för fastigheten kommer att övergå till en myndighet.

− Händelseförloppet vid Blaiken visar på betydelsen av en miljölagstiftning med krav på resurser för att hantera miljöpåverkan både vid start och avveckling av en verksamhet, säger Ingela Hiltula. 

En central fråga för att undvika en liknande situation i framtiden är att en korrekt avfallshanteringsplan och en korrekt beräkning av den ekonomiska säkerheten görs vid tillståndsprövningen av en gruvverksamhet. 

I avvaktan på möjligheten att fatta beslut om sanering har Naturvårdsverket bekostat reningen av lakvatten från gruvavfallet för att minska metallhalten. Om ingen efterbehandling sker och vattenreningen avslutas så skulle belastningen av zink från gruvområdet bli i storleksordningen 80-100 ton per år och påverka ett mycket sort område.  

Beslutet om sanering omfattar en sanerings- och efterbehandlingsplan på tio år. Naturvårdsverket kan bara fatta beslut om medel för en tioårsperiod, och därefter behövs ett nytt beslut om saneringsarbetet behöver fortsätta. För Blaikengruvan är det sannolikt att det kommer att krävas ytterligare sanering. Åtgärderna går huvudsakligen att utföra under barmarkssäsong mellan maj och oktober. Arbetet kräver även löpande vattenrening med provtagning för att se att åtgärderna har haft rätt effekt. Detta kan behöva pågå under uppskattningsvis ca 30-40 år efter att saneringen är genomförd och är inte inkluderad i beslutet.  

Annons

Annons

Rail Baltica: Den litauiska sektionens design kostar omkring 7 miljoner euro utan moms. Samtidigt uppskattas kostnaderna för den estniska delen till 6,8 miljoner euro. Detta banavsnitt, som byggs från estniska staden Pärnu till Rapla, är 71 kilometer långt. Linjen omfattar 16 vägviadukter, sex järnvägsviadukter, nio djurpassager och fyra järnvägsbroar.
Rail Baltica: Den litauiska sektionens design kostar omkring 7 miljoner euro utan moms. Samtidigt uppskattas kostnaderna för den estniska delen till 6,8 miljoner euro. Detta banavsnitt, som byggs från estniska staden Pärnu till Rapla, är 71 kilometer långt. Linjen omfattar 16 vägviadukter, sex järnvägsviadukter, nio djurpassager och fyra järnvägsbroar.

Rail Baltica: Sju timmar med tåg från Tallinn till Warszawa

"fyra tåg per dygn"

Från och med 2026 kommer tågpassagerare att kunna resa mellan Tallinn och Warszawa på Rail Baltica...

Annons