Mötesplatsen för dig inom trafik och samhällsutveckling, mar, 19 2019
Senaste Nytt

Överprövning av projektet Malmporten avgjord

Farleden in till Luleå Hamn. Foto: Luleå Hamn/Fredrik Broman
Farleden in till Luleå Hamn. Foto: Luleå Hamn/Fredrik Broman
Publicerad av
Christer Wiik - 12 apr 2018

Mark- och miljööverdomstolens dom angående farledsprojekt Malmporten i Luleå har avkunnats. Det innebär att muddermassor med förhöjd föroreningshalt kan användas för att bygga nya lasthanteringsytor i Luleå hamn, och att massor med lägre föroreningshalt får dumpas i djuphålan vid Vitfågelskär. Det skriver Sjöfartsverket i ett pressmeddelande. 

Mark- och miljödomstolens tidigare dom i farledsprojekt Malmporten överklagades av Havs- och Vattenmyndigheten, HaV, till Mark- och miljööverdomstolen som gav prövningstillstånd. Domen i Mark- och miljööverdomstolen innebär inte per automatik att farledsprojektet kan börja byggas. Det måste först komma med i regeringens nationella plan för transportsystemet 2018-2029 som presenteras senare i vår.

Domen i korthet: Mark- och miljööverdomstolen ger Sjöfartsverket tillstånd att placera de förorenade massorna med en lägre föroreningshalt, under ett tre meter tjockt lager av rena muddermassor i djuphålan utanför Luleå. Sammanlagt rör det sig om cirka 400.000 kubikmeter massor.

Domstolen ger också visst stöd för Havs- och vattenmyndighetens yrkande i deras överklagan om placering av mer förorenade muddermassor vid bygget av nya landområden i Luleå hamn. Det innebär att cirka 200 000 kubikmeter ska tas om hand i samband med landbyggnationen för den nya djuphamnen.

– Nu ska vi läsa och analysera domen samt utvärdera hur den påverkar tiden och kostnaderna för genomförandet, säger Bertil Skoog, projektledare för Malmporten vid Sjöfartsverket.

– När domen vunnit laga kraft återstår fortfarande finansieringen som beslutas av regeringen, kommenterar Linda Wikman, projektledare för Luleå Hamn AB.

 

Annons

Annons

Annons

Rail Baltica: Den litauiska sektionens design kostar omkring 7 miljoner euro utan moms. Samtidigt uppskattas kostnaderna för den estniska delen till 6,8 miljoner euro. Detta banavsnitt, som byggs från estniska staden Pärnu till Rapla, är 71 kilometer långt. Linjen omfattar 16 vägviadukter, sex järnvägsviadukter, nio djurpassager och fyra järnvägsbroar.
Rail Baltica: Den litauiska sektionens design kostar omkring 7 miljoner euro utan moms. Samtidigt uppskattas kostnaderna för den estniska delen till 6,8 miljoner euro. Detta banavsnitt, som byggs från estniska staden Pärnu till Rapla, är 71 kilometer långt. Linjen omfattar 16 vägviadukter, sex järnvägsviadukter, nio djurpassager och fyra järnvägsbroar.

Rail Baltica: Sju timmar med tåg från Tallinn till Warszawa

"fyra tåg per dygn"

Från och med 2026 kommer tågpassagerare att kunna resa mellan Tallinn och Warszawa på Rail Baltica...