Mötesplatsen för dig inom trafik och samhällsutveckling, nov, 13 2018
Senaste Nytt

50 000 ton tunga tunneldelar på plats i projekt Marieholmstunneln

Här pågår förberedelser inför sänkningen av det första tunnelelementet i projekt Marieholmstunneln. Foto: Kasper Dudzik
Här pågår förberedelser inför sänkningen av det första tunnelelementet i projekt Marieholmstunneln. Foto: Kasper Dudzik
Dykarna har haft en viktig uppgift när tunnelelementet ska hamna på exakt rätt plats. Foto: Kasper Dudzik
Dykarna har haft en viktig uppgift när tunnelelementet ska hamna på exakt rätt plats. Foto: Kasper Dudzik
Flygfoto över Göteborg och Marieholmsförbindelsen genom Göta älv. Strax till vänster om Marieholmsbroarna i bild, pågår arbetet med att bygga Marieholmstunneln. Foto: Kasper Dudzik
Flygfoto över Göteborg och Marieholmsförbindelsen genom Göta älv. Strax till vänster om Marieholmsbroarna i bild, pågår arbetet med att bygga Marieholmstunneln. Foto: Kasper Dudzik
Marieholmstunneln länkar samman de viktiga genomfartslederna E20, E6, E45 och Lundbyleden. Anslutningen mellan E20 och E45 ges via Partihallsförbindelsen som visas på bilden. Denna förbindelse, även kallad ”Röde Orm”, är redan klar att anslutas till tunneln. Foto: Christer Wiik
Marieholmstunneln länkar samman de viktiga genomfartslederna E20, E6, E45 och Lundbyleden. Anslutningen mellan E20 och E45 ges via Partihallsförbindelsen som visas på bilden. Denna förbindelse, även kallad ”Röde Orm”, är redan klar att anslutas till tunneln. Foto: Christer Wiik
Publicerad av
Christer Wiik - 29 mar 2018

Två tunga milstolpar har nu passerats i projekt Marieholmstunneln i Göteborg. I december 2017 sänktes den första tunneldelen i projektet och kort därefter, i månadsskiftet januari-februari, sänktes den andra av totalt tre, Det betyder att 50 000 av totalt 75 00 ton tunga tunneldelar nu är installerade i botten av Göta älv.

Marieholmstunneln är en del av Marieholmsförbindelsen, som i sin tur är en del av Västsvenska paketet, ett paket som skapar infrastrukturella förutsättningar för hela trafiksystemet i den starkt växande Göteborgsregionen.  Den första delen av Marieholmsförbindelsen togs i trafik i slutet av 2016. Det handlade då om Södra Marieholmsbron, en drygt 1500 meter lång järnvägsbro med lyftsvängsfunktion som sträcker sig från Kvillebangården till Olskroken. Bron förstärker framförallt godstransportkapaciteten till och från Göteborgs hamn.

Minskar sårbarheten i Göteborgs trafiksystem
År 2020 ska den andra delen av Marieholmsförbindelsen i Göteborg stå klar. Det handlar om Marieholmstunneln som byggs som en sänktunnel under Göta älv. Marieholmstunneln kommer att avlasta den idag hårt trafikerade Tingstadstunneln och länka samman E6 med E45 och E20 via Partihallsförbindelsen, även kallad Röde Orm. Tunneln ökar även tillgängligheten och minskar sårbarheten Göteborgs trafiksystem, däribland mellan centrala Göteborg och Göteborgs hamn, Norra Älvstranden och industrierna på västra Hisingen.

Avancerad mätprocedur vid sänkning
Marieholmstunneln består av totalt tre gjutna tunnelelement som alla ska sänkas ner i Göta älv och fogas samman. Tunnelelementen byggs färdigt i betong i en torrdocka som är uppförd av rörspont. Sänkningen av den 25 000 ton tunga tunneldelen görs genom att fyra ballasttankar som installerats i tunneldelen fylls med vatten. Med hjälp av ett vajerspel, bogserbåtar och flera dykare som kommer att inspektera processen under vattnet kontrollerades sänkningen. När ett tunnelelement ska sänkas innebär det avancerade mätprocedurer. Vid sänkningen av det första elementet i december 2017 hade man hjälp av tre totalstationer, lutningsgivare i elementet och mättorn med prismor som stack upp ovanför vattenytan. Kameror filmade också i direktsändning. Under processens gång, som tog två dygn, mättes tunnelelementets position i varje nytt skede. Alla mätningar övervakades i en kommandocentral och skärmarna där gav hela tiden operatörerna besked om hur det låg till.

Döpta tunnelelement

Enligt tradition döps alla fartyg när de sjösätts, i samband med sjösättningarna av Marieholmstunnelns tunneldelar genomfördes därför en mindre dopceremoni. Den första tunneldelen i projekt Marieholmstunneln, som sänktes ner under botten av Göta älv i december 2017 döptes till Tina och i januari 2018 döptes den andra tunneldelen, som utgör Marieholmstunnelns mittparti, till Göta.

– Att döpa tunneldelen inför sjösättning är symboliskt och ett sätt att samla några av de som har varit med och byggt tunneldelen. Det är en fin ceremoni när både Trafikverket och entreprenören Züblin samlas säger Johan Andrén, projektledare för Marieholmstunneln.

Enligt Trafikverket ska det tredje tunnelelementet börja produceras i början av detta år och myndigheten planerar att en sänkning av detta sista tunnelelement ska ske nu i höst.
Källa: Trafikverket

Text: Christer Wiik

Annons

Annons

Annons

Med införandet av sensorer på järnvägens infrastruktur så skapas möjligheter till att förändra både arbetssätt och affärsmodeller. Det gör det i sin tur möjligt att tackla problemen med eftersatt underhåll.

– Banbrytande förändringar kan skapas genom att beställarna ställer nya krav som skapar incitament för leverantörerna att förändra sina affärsmodeller, säger produktutvecklaren Björn Lundwall.
Med införandet av sensorer på järnvägens infrastruktur så skapas möjligheter till att förändra både arbetssätt och affärsmodeller. Det gör det i sin tur möjligt att tackla problemen med eftersatt underhåll. – Banbrytande förändringar kan skapas genom att beställarna ställer nya krav som skapar incitament för leverantörerna att förändra sina affärsmodeller, säger produktutvecklaren Björn Lundwall.

Järnväg 4.0 löser underhållsbristen

Sensorer på infrastrukturen är redan verklighet. Snart kommer de att förändra järnvägsbranschen i...