Mötesplatsen för dig inom trafik och samhällsutveckling, nov, 13 2018
Senaste Nytt

Transportsverige möttes i Linköping

Generaldirektörerna från den svenska transportsektorn möttes på Transportforum. Från vänster: Jonas Bjelfvenstam, Transportstyrelsen, Brita Saxton, Trafikanalys, Katarina Norén, Sjöfartsverket, Lena Erixon, Trafikverket, Ann Persson Grivas, LFV, Tomas Svensson, VTI. Foto: Christer Wiik
Generaldirektörerna från den svenska transportsektorn möttes på Transportforum. Från vänster: Jonas Bjelfvenstam, Transportstyrelsen, Brita Saxton, Trafikanalys, Katarina Norén, Sjöfartsverket, Lena Erixon, Trafikverket, Ann Persson Grivas, LFV, Tomas Svensson, VTI. Foto: Christer Wiik
Efter ett knappt halvår på posten som infrastrukturminister, gjorde Tomas Eneroth (S) premiär som huvudtalare på Nordens största transportkonferens, Transportforum, som årligen äger rum på Konsert & Kongress i östgötska Linköping. Han är här flankerad av moderator Elisif Elvinsdotter. Foto: Christer Wiik
Efter ett knappt halvår på posten som infrastrukturminister, gjorde Tomas Eneroth (S) premiär som huvudtalare på Nordens största transportkonferens, Transportforum, som årligen äger rum på Konsert & Kongress i östgötska Linköping. Han är här flankerad av moderator Elisif Elvinsdotter. Foto: Christer Wiik
Nordens största transportkonferens, Transportforum, hölls på Konsert & Kongress i Linköping den 10-11 januari. Foto: Christer Wiik
Nordens största transportkonferens, Transportforum, hölls på Konsert & Kongress i Linköping den 10-11 januari. Foto: Christer Wiik
Nyckelord för årets Transportforum var ”tillgänglighet och transporter på landsbygd” Med anledning av detta hade författaren och debattören Po Tidholm bjudits in som en av huvudtalarna. Po, som själv är bosatt i den norrländska landsbygden, menar att den samhälleliga servicen i glesbygden är eftersatt och att stadsbefolkningen har tillåtits få tolkningsföreträde i samhällsdebatten. Foto: Christer Wiik
Nyckelord för årets Transportforum var ”tillgänglighet och transporter på landsbygd” Med anledning av detta hade författaren och debattören Po Tidholm bjudits in som en av huvudtalarna. Po, som själv är bosatt i den norrländska landsbygden, menar att den samhälleliga servicen i glesbygden är eftersatt och att stadsbefolkningen har tillåtits få tolkningsföreträde i samhällsdebatten. Foto: Christer Wiik
LFV utvecklar nya tjänster och operativa koncept för att möta ökade krav på kapacitet, tillgänglighet och hållbarhet. Flygtrafikledning på distans är ett exempel på nya tjänster och operativa koncept som möter kravet på ökad tillgänglighet. Foto: LFV
LFV utvecklar nya tjänster och operativa koncept för att möta ökade krav på kapacitet, tillgänglighet och hållbarhet. Flygtrafikledning på distans är ett exempel på nya tjänster och operativa koncept som möter kravet på ökad tillgänglighet. Foto: LFV
Publicerad av
Christer Wiik - 16 mar 2018

Linköping har närmast blivit en årlig vallfartsort för den svenska transportsektorn – en ritual som också markerar inledningen på ett nytt år. Det handlar förstås om Transportforum, Nordens största konferens för transportbranschen, som återigen ägde rum i början av januari i den östgötska residensstaden.

Det var i år den 35:e upplagan av Transportforum, forskningsinstitutet VTI:s årliga konferens som spänner över alla trafikslag: vägtrafik, järnväg, sjöfart och luftfart. Nära 90 sessioner och 300 presentationer stod till buds under tvådagarsarrangemanget som tog plats på Konsert & Kongress i Linköping.

Nytillträdd minister gjorde debut på Transportforum
Efter ett välkomstanförande av VTI:s generaldirektör Tomas Svensson, lämnades den stora talarscenen över till en herre som bara hade haft ett halvår på sig att växa in i ministerkostymen och där med ansvar för infrastrukturportföljen.

- Det här är en fantastisk start på ett intensivt år, inte bara för att det är ett valår, inledde det s-märkte statsrådet Tomas Eneroth och fortsatte:
- Det är ett år när vi ska besluta om en nationell plan för 700 miljarder i infrastrukturinvesteringar. Och det är ett år där vi kommer lägga fram en mängd olika förslag som berör det transportpolitiska området.

Infrastrukturministern passade därefter på att hylla den svenska modellen, där politiker, näringsliv och forskning samverkar.
- Vi är ett litet exportberoende land, med egentligen små förutsättningar att hävda oss på världens marknader, om vi ser till hur många som bor här. Men vi är världsledare på att implementera ny teknik i vår infrastruktur, omvärlden tittar faktiskt på det Sverige gör.

Eneroth ansåg att infrastrukturen har varit underfinansierad under många år, men att man nu vill komma ikapp och detta genom det att koppla ihop infrastruktursatsningar med bostadsbyggande. Ett koncept som återfinns i såväl Trafikverkets nationella transportplan som i Sverigeförhandlingens omfattande byggnationsprogram.

- När vi nu planerar för framtida infrastruktur, kan vi inte bara planera vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser var för sig, utan det handlar om att bygga samhällen. Vi knyter an bostadssatsningen med Trafikverkets arbete med nationell plan.

Eneroth, ville däremot inte ge besked om finansiering och utbyggnadstakt för de svenska höghastighetsbanorna. Men han underströk att frågan är så pass viktig att han vill ha ett brett politiskt stöd bakom den lösning man än väljer, eftersom projektet kommer att löpa över flera mandatperioder.

Landsbygdsdebatt
Nyckelord för årets Transportforum var ”tillgänglighet och transporter på landsbygd” Med anledning av detta hade författaren och debattören Po Tidholm bjudits in som en av huvudtalarna. Po, som själv är bosatt i den norrländska landsbygden, menar att den samhälleliga servicen i glesbygden är eftersatt och att stadsbefolkningen har tillåtits få tolkningsföreträde i samhällsdebatten.

Mängder av nya personal kommer att krävas
Under våren 2018 väntas regeringen som sagt fatta beslut om en ny nationell plan för transportsystemet 2018–2029. Planen innehåller förslag på åtgärder i den statliga infrastrukturen på vägar, järnvägar samt sjö- och luftfart. Den finansiella ramen för planen är 622,5 miljarder kronor. Utöver det tillkommer 90 miljarder från trängselskatt, banavgifter och medfinansieringar.
En stor del av pengapåsen kommer att administreras via Trafikverket, vilket innebär att myndigheten kommer att behöva många nya medarbetare, för att klara av teknikutveckling, pensionsavgångar och naturlig personalomsättning.  Enligt Trafikverket själva behöver myndigheten rekrytera omkring 3 000 medarbetare som till exempel: planerare, inköpare, projektledare och it-medarbetare samt specialister inom till exempel signalteknik, elkraft och markförhandling.
Men de stora personalstyrkorna kommer att behövas inom själva anläggningssektorn. Enligt Trafikverket kommer det att behövas cirka 235 000 årsarbetare inom hela anläggningsbranschen för att kunna genomföra åtgärderna i den nationella transportplanen.  Allt detta samtidigt som infrastruktur- och transportsektorn står inför ett paradigmskifte med ökad digitalisering som ställer nya krav på både medarbetare och teknik.
- Vi ser ökade krav på specialistkompetens och det räcker inte med att rekrytera från den traditionella anläggningsbranschen. I takt med den ökade digitaliseringen behöver vi också ny kunskap och behöver därför bredda oss. Det sade Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon, som höll en presskonferens på temat under årets upplaga av Transportforum.

Trafiksäkerheten ökar enligt Transportstyrelsen
Antalet omkomna 2017 på väg i Sverige är det lägsta i modern tid. Detta enligt preliminär statistik från Transportstyrelsen. Myndighetens generaldirektör Jonas Bjelfvenstam, presenterade siffrorna under årets Transportforum.
Statistiken presenteras i publikationen ”Trafiksäkerheten i Sverige”, Transportstyrelsens trafikslagsövergripande rapport och analys över trafiksäkerheten i Sverige. Rapporten, som publiceras i januari varje år, ger en övergripande bild över alla trafikslag, samt ger en utförlig statistik över trafiksäkerheten på respektive trafikslag.
Utvecklingen av persontransportarbetet har i genomsnitt ökat med knappt en procent per år under perioden medan det totala antalet omkomna inom de fyra trafikslagen har minskat. Minskningen ses inom samtliga trafikslag men är störst inom vägtrafikområdet, i genomsnitt drygt sex procent per år. Under 2017 omkom 254 personer på väg i Sverige. Det är en minskning från 2016 då 270 personer förolyckades i vägtrafiken.
136 av de omkomna bilisterna hade färdats i personbil, övriga i buss eller lastbil. Den vanligaste olyckstypen bland omkomna bilister var singelolyckor med 79 omkomna följt av mötesolyckor med 44 omkomna.

Antal omkomna inom bantrafiken, vilken inkluderar järnväg, tunnelbana och spårväg, var 79 under 2017 och 89 under 2016. För sjöfarten var motsvarande 21 respektive 28 och för vägtrafiken 254 respektive 270. Samtliga dödsolyckor inom sjöfarten har skett inom fritidsbåtssektorn

Under 2017 omkom ingen person inom det svenska passagerarflyget. Fyra personer omkom dock inom allmänflyg och en person inom bruksflyg.
- Säkerhetsläget bedöms vara gott inom det svenska flyget. Utmaningen för Transportstyrelsen och aktörerna inom luftfartsbranschen är att upprätthålla den höga säkerhetsnivån, säger Jonas Bjelfvenstam.

VTI forskar kring cykling
Att alkohol är en bidragande orsak till allehanda trafikolyckor är väl knappast någon nyhet, men det har funnits relativt lite kunskap om de starka dryckernas påverkan i samband med cykling. För att få en så heltäckande bild som möjligt i frågan har forskare på VTI genomfört en analys av Trafikverkets djupstudie­data över omkomna cyklister, i kombination med en intervjustudie. VTI-studien ingår i ett större forskningsprogram finansierat av Länsförsäkringars forskningsfond. Programmet avslutades i december 2017 och några av resultaten presenteras på Transportforum 2018 under punkten ”En modell för säker cykling”. Analysen omfattade 236 cyklister som omkommit 2006–2015. Av dem hade 27 alkohol i blodet, 156 hade inte alkohol i blodet och för resterande 53 cyklister var förekomsten av alkohol okänd.
- De alkoholpåverkade cyklisterna var oftare män och något yngre än de icke alkoholpåverkade, säger Åsa Forsman, forskare på VTI.
När det gäller singelolyckor förekom alkoholpåverkade cyklister främst på natten. I flera av kollisionsolyckorna som skedde i mörker saknade cyklarna belysning.
Resultaten av intervjustudien visar att människor ser stora fördelar med att cykla trots alkoholpåverkan, samtidigt som de inte alltid tänker på riskerna. Många tror att omgivningen tycker det är acceptabelt att cykla trots alkoholpåverkan.
– Analysen pekar på att det är socialt accepterat att cykla alkoholpåverkad så länge cyklingen kan genomföras på ett säkert sätt. Det förväntas dock att en person som druckit har omdömet att själv ta beslutet att avstå, säger Jonas Ihlström, forskare på VTI.

Just VTI ska driva ett nationellt kunskapscentrum, som invigs nu i mars, för att samla forskning och utbildning inom cykling.
– Det är mycket glädjande att vi nu får möjligheten att bygga upp ett cykelcentrum, det har vi jobbat hårt för, säger Anna Niska, forskningsledare inom cykel på VTI.

Transportsektorns tungviktare möttes på Transportforum 
Det är ytterst sällan som alla transportsektorns generaldirektörer möts samtidigt på ett och samma ställe. På årets upplaga av Transportforum gavs chansen. Här svarade de högsta företrädarna från Trafikverket, Luftfartsverket, Trafikanalys, Transportstyrelsen, Sjöfartsverket och VTI bland annat på frågor om hur respektive myndighet skapar tillgänglighet i ett långsiktigt hållbart transportsystem.  

Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör på Transportstyrelsen, berättade om digitaliseringstrenden och transportsektorns möjligheter att nyttja denna för att skapa ett hållbart samhälle. Han redogjorde också om de nya regelverk som nu tas fram för nya transportsystem, däribland drönare och självkörande fordon. Här krävs, enligt Bjelfvenstam, en tät samverkan mellan skilda aktörer för att hitta de bästa lösningarna. Detta gäller även inom miljöarbetet, enligt gd:en.
- För att ställa om transportsektorn till fossilfritt, krävs samarbete mellan olika myndigheter, exempelvis energimyndigheter och transportmyndigheter.  

Även Trafikverkets generaldirektör, Lena Erixon, var inne på samma spår som Jonas, då hon lyfte fram samverkansmodellen samt pekade på digitaliseringens möjligheter. Hon gör gällande att morgondagens transportsystem är mycket mer uppkopplat och automatiserat än idag, men att vi även inte kan spå allt som komma skall.
- Det kan även behövas nya innovativa lösningar som vi ännu inte sett, sade Erixon, som också lyfte fram att varje myndighet kan göra mycket själva för att skapa tillgänglighet i ett mer hållbart samhälle.  
- Här kan vi som infrastrukturhållare göra en hel del. För att ta ett konkret exempel så ställer vi klimatkrav i våra upphandlingar. Och så här långt har vi kunnat se att det inte blir dyrare utan man hittar nya energieffektiva lösningar, underströk Erixon.
Källor: VTI, Trafikverket, Transportstyrelsen, Sjöfartsverket

Text: Christer Wiik

 

 

Annons

Annons

Annons

Med införandet av sensorer på järnvägens infrastruktur så skapas möjligheter till att förändra både arbetssätt och affärsmodeller. Det gör det i sin tur möjligt att tackla problemen med eftersatt underhåll.

– Banbrytande förändringar kan skapas genom att beställarna ställer nya krav som skapar incitament för leverantörerna att förändra sina affärsmodeller, säger produktutvecklaren Björn Lundwall.
Med införandet av sensorer på järnvägens infrastruktur så skapas möjligheter till att förändra både arbetssätt och affärsmodeller. Det gör det i sin tur möjligt att tackla problemen med eftersatt underhåll. – Banbrytande förändringar kan skapas genom att beställarna ställer nya krav som skapar incitament för leverantörerna att förändra sina affärsmodeller, säger produktutvecklaren Björn Lundwall.

Järnväg 4.0 löser underhållsbristen

Sensorer på infrastrukturen är redan verklighet. Snart kommer de att förändra järnvägsbranschen i...