Mötesplatsen för dig inom trafik och samhällsutveckling, aug, 20 2017
Senaste Nytt

Ny pendlingsrapport från Mälardalsrådet

Foto: Mälardalsrådet
Foto: Mälardalsrådet
Publicerad av
Christer Wiik - 09 mar 2017

Män arbetspendlar fortfarande mer än kvinnor, det visar en ny rapport från Mälardalsrådet. Charlotta Faith Ell, Forskningsansvarig på WSP, kommenterar skillnaderna och hur jämställd transportplanering kan skapas.

Under 2014 arbetspendlade ca 300 000 män och 236 000 kvinnor till och mellan kommuner i Stockholm-Mälarregionen. Kvinnor pendlar i högre utsträckning till orter i närhet av den kommun där de är bosatta, medan män är mer benägna att pendla längre inom länet och över länsgränser.

Procentuellt har kvinnors pendling ökat stort sedan 90-talet, men senaste åren har den expansiva ökning vi tidigare kunnat se avtagit, och män är de som både pendlar mest i faktiskt antal och ökar procentuellt. Mönstret bryts något i pendlingen från Stockholms län till andra stora tätorter i Stockholm-Mälarregionen.

Från Örebro till centrala Stockholms län är det dubbelt så många män än kvinnor som arbetspendlar. Liknande siffror går att se från Eskilstuna, Uppsala och Västerås in till centrala Stockholm. I många av dessa relationer ser man också att kvinnors arbetspendling minskar medan männens ökar sedan 2012.
Vad som går att uttyda är att kvinnors arbetspendling är stark där det finns goda kollektiva pendlingsmöjligheter, framförallt inom samma län där man bor.

Charlotta Faith-Ell, forskningsansvarig på WSP Samhällsbyggnad samt ordförande i Nätverket för Kvinnor i Transportpolitiken, kommenterar skillnaderna i mäns och kvinnors pendlingsmönster.

– Statistik och analyser av hur kvinnor och män arbetspendlar är ett viktigt underlag i en jämställdhetskonsekvensbeskrivning. Genom studier som denna ges underlag för att bedöma konsekvenser av olika strategiska val i transportplaneringen. Till exempel investeringar i olika kollektivtrafikåtgärder.

– Att samhällsplaneringen bidrar till den ekonomiska jämställdheten är en strategiskt viktig fråga eftersom den hänger samman med många andra dimensioner av jämställdhet och jämlikhet mellan människor i samhället. En person som har möjlighet att utbilda sig och försörja sig är ofta starkare i förhandlingar på olika arenor. Ekonomisk jämställdhet är således en förutsättning och ett incitament för att uppnå flera andra former av jämställdhet.
Källa: Mälardalsrådet