Mötesplatsen för dig inom trafik och samhällsutveckling, jul, 28 2017
Senaste Nytt

Världens stora städer växer under mark

Bristen på mark i centrala storstadslägen är ett stort problem. I Mexico City har arkitektkontoret BNKR Arquitectura föreslagit "en inverterad skyskrapa". Den sträcker sig 300 meter under marken och har 75 våningar. Här ska kultur, rekreationsanläggningar, kontor och ett resandecentrum för kollektivtrafik inrymmas. Foto: BNKR Arquitectura
Bristen på mark i centrala storstadslägen är ett stort problem. I Mexico City har arkitektkontoret BNKR Arquitectura föreslagit "en inverterad skyskrapa". Den sträcker sig 300 meter under marken och har 75 våningar. Här ska kultur, rekreationsanläggningar, kontor och ett resandecentrum för kollektivtrafik inrymmas. Foto: BNKR Arquitectura
I Helsingfors har man ersatt tio reningsverk med ett stort insprängt reningsverk i berget. Det har frigjort mark för 3 500 nya bostäder. I staden finns också kommunbibliotek, statsarkiv, simhall, ishockeyhall, datahallar och en kyrka under marken. Foto: Lewis Martin
I Helsingfors har man ersatt tio reningsverk med ett stort insprängt reningsverk i berget. Det har frigjort mark för 3 500 nya bostäder. I staden finns också kommunbibliotek, statsarkiv, simhall, ishockeyhall, datahallar och en kyrka under marken. Foto: Lewis Martin
Den nästa sex mil långa biltunneln under Madrid har gett tillbaka stora delar staden till invånarna och turisterna. 1 miljon kvadratmeter mark har frigjorts för parker, promenadstråk och öppna ytor längs floden Manzanaros. Foto: Itacus
Den nästa sex mil långa biltunneln under Madrid har gett tillbaka stora delar staden till invånarna och turisterna. 1 miljon kvadratmeter mark har frigjorts för parker, promenadstråk och öppna ytor längs floden Manzanaros. Foto: Itacus
Publicerad av
Lars Bergström - 12 maj 2015

Köpcentrum, simhallar, reningsverk och bibliotek under jord. Det är någonting vi kommer att få se mera av när trycket på storstädernas markutnyttjande ökar. Det menar Antonia Cornaro, vice ordförande på Itacus – International Tunneling Association, Committee on underground space ­– och stadsplanerare på Amberg Engineering. Antonia tog upp ämnet under sitt föredrag på BK-dagen, som i år firade 60-års jubileum.

Urbaniseringen i världen går i en rasande takt. Idag bor hälften av jordens invånare i städer. Men redan om 15 år så beräknas siffran stiga till 80 procent. I Europa är Stockholm en av de städer som växer snabbast, de nya stockholmarna fyller en till två busslaster om dagen.

Trycket på mark i framförallt centrala storstadslägen kommer snabbt att öka vilket för med sig skenande markpriser. Samtidigt finns starka krafter för att reservera mark för attraktiva öppna platser och parker.  Till detta kommer en stark opinion som vill minska innerstädernas biltrafik och avgaser.  Den här utvecklingstrenden har bara startat i världens mega- och storstäder menar Antonia Cornaro på Itacus. En radikal lösning är att flytta ner fler byggnader under jord, där sedan tidigare tunnelbana och järnvägs-, väg-  och  kabeltunnlar är belägna. Utvecklingen har redan börjat. Datahallar, shoppingcentrum, arkiv, bibliotek, simhallar, idrottshallar och lagerlokaler finns redan i många storstäder. – Många av de här byggnaderna har vanligtvis inga fönster. I köpcentrumet står hyllor med varor längs väggarna. Böcker och skrifter i ett arkiv mår dessutom bara bra av att inte stå i dagsljus, säger Antonia Cornaro.  Inte heller barer och restauranger som mest används kvälls- och nattetid behöver ha fönster, menar Antonia. Och genom att placera datahallar under mark kan spillvärmen från dataservrar utnyttjas mer effektivt till att värma upp bostäder. I dag är det möjligt att bygga under jord i de flesta markförhållanden. Även om det är mest kostnadseffektivt att bygga i hårda berg som till exempel granit, så finns tekniker för att bygga i mjuka sedimenterade bergarter och till och med under vatten.  Står pall för klimathot Det finns många fördelar att bygga under mark. Byggnader och infrastruktur under marken står exempelvis bättre emot klimathot som orsakas av växthuseffekten. – Det kan exempelvis handla om översvämningar, hällregn eller erosion.  I Bankok och Kuala Lumpur har infrastruktur och tunnlar under mark fört bort vatten vid kraftig nederbörd och skyddat staden mot översvämningar, berättar Antonia Cornaro. Ytterligare en fördel med att bygga under mark är att det är mindre energikrävande att hålla en jämn temperatur i byggnader under marken – något som kan få betydelse då vi framöver nog får räkna med fler extrema temperatursvängningar. Ökat behov av planering I takt med att städerna får fler byggnader, tunnlar och annan infrastruktur under mark ökar behovet av att planera undermarken.  Annars kan lätt krockar uppstå, inte minst mellan horisontella strukturer – som väg-, järnvägs-, och installationstunnlar – och vertikala strukturer som bergvärmeanläggningar och akviferer (ett underjordiskt vattenlager där energi kan lagras). Antonia menar att städerna måste kartlägga vad som redan finns under jord och planera för den fortsatta utbyggnaden. Hon framhåller Helsingfors som ett lysande exempel på en stad som har tagit fram en masterplan för undermarken. Här har olika bergplintar (berglager) reserverats för olika funktioner. Aktörer och undermarksentreprenörer blir anvisade olika platser, och korridorer reserveras för olika ändamål. Men Helsingfors har redan kommit långt i sitt undermarksbyggande. Här finns kommunbibliotek, statsarkiv, simhall, datahallar och en kyrka under marken. Staden har också ersatt tio reningsverk med ett stort insprängt reningsverk i berget. Det har frigjort mark för 3 500 nya bostäder. Ett annat grepp är att man tippar snö från vinterns snöröjning under mark. Smältvattnet rinner sedan bort i underjordiska kanaler.   Inverterad skyskrapa Ett av de mer spektakulära undermarksprojekten hittar vi i Mexico Citys stadskärna. Här har arkitektkontoret BNKR Arquitectura föreslagit en underjordisk inverterad skyskrapa som sträcker sig 300 meter under marken och som har 75 våningar. Än så länge är det bara ett inlägg i debatten om den snabba urbaniseringen – Mexico City har drygt 21 miljoner invånare, en siffra som väntas öka med ytterligare 2 miljoner fram till 2020. I Mexicos citys centrum råder byggförbud. Här finns ett gammalt torg med ett arv från både kolonialtid och indiankultur. Lösningen blir istället att bygga på djupet. "Den inverterade skyskrapan" ska innehålla kultur, rekreationsanläggningar och kontor. Dessutom ska byggnaden inrymma ett resandecentrum för kollektivtrafik. För att få ner dagsljus är byggnadens lokaler placerade kring ett avsmalnande konformat atrium – bredare upptill och smalare ju närmare byggnadens botten man kommer. "Den inverterade skyskrapan" framstår kanske som lite väl utopisk. Men Mexico hör till de städer som redan har ett stort underjordiskt köpcentrum. Centrumet är 65 000 kvadratmeter stort och ligger under en stadspark i centrum av stadsdelen Santa Fe. Stadspark under jord Ett mer realistiskt projekt är kanske den underjordiska parken Low Line i stadsdelen Lower Eastside på Manhattan. Här vill några arkitekter göra om den gamla övergivna underjordiska spårvagnshallen Williamsburg Bridge Trolley Terminal till stadspark! Hallen invigdes 1908, men har stått tom sedan 1940-talet. Den är kullerstensbelagd och har rälsskenor som korsar varandra i spännande mönster. Dessutom har hallen många vackra takvalv. Med hjälp av fiberoptik vill nu arkitekterna föra ner dagsljus i den gamla spårvagnhallen och göra om de tomma ytorna till en attraktiv stadspark. Vilket är ett välbehövligt tillskott i en stadsdel som för övrigt saknar grönska. För att realisera projektet har arkitekterna startat en crowfunding (insamling på nätet). Tunnel frigjorde mark Låt oss slutligen bege oss till Madrid. Här delade tidigare den flerfiliga motorvägen M30 staden brutalt i två delar. För tio års sedan lades drygt hälften av motorvägens tio mil genom staden i en tunnel. Tunneln har frigjort 1 miljon kvadratmeter för parker, promenadstråk och öppna ytor längs floden Manzanaros, som tidigare var avskuren för Madridborna av motorvägen. Förändringen märktes direkt i form av kraftigt stigande fastighetspriser och fler flanörer och joggare längs floden. – Madrid har gett tillbaka stora delar staden till invånarna och turisterna. Men det har även många andra städer gjort med liknande projekt, exempelvis Seattle, Oslo, Boston, Sidney och Rio de Janeiro, säger Antonia.

Fakta Rundabordssamtal om byggande under mark Itacus är en kommitté inom ITA, international Tunneling Association. Två gånger om året arrangerar Itacus rundabordssamtal om undermarksbyggande med designers, stadsplanerare, arkitekter, politiker, tjänstemän och forskare. Även representanter för transportföretag, energiföretag och byggentreprenörer deltar i samtalen. Rundabordsamtalen tar upp möjligheter och hinder med byggande under mark samt regelverk och lagstiftning.  Under samtalen belyses också ett spännande projekt. Hittills har Itacus hållit fyra rundabordssamtal, i Göteborg, Stockholm, Iguassu i Brasilien samt Wroclaw  i Polen. Nästa gång hålls samtalen i Dubrovnik i Kroatien.