Mötesplatsen för dig inom trafik och samhällsutveckling, mar, 19 2019
Senaste Nytt

IoT-revolution väntar runt hörnet

Internet of Things består av trådbunden eller trådlös kommunikation, som gör det möjligt för olika enheter att kommunicera med v
Internet of Things består av trådbunden eller trådlös kommunikation, som gör det möjligt för olika enheter att kommunicera med v
Publicerad av
Martin Stråmo - 17 mar 2015

Internet of things, sakernas internet, är en teknisk utveckling som handlar om att fler och fler enheter kopplas till internet och att dessa också kan kommunicera med varandra. De riktiga visionära talar om ”internet of everything”, alltings internet, som steget efter sakernas internet.

Redan för 15 sedan lanserads det uppkopplade kylskåpet som den hetaste teknikprylen, ett kylskåp som själv skulle tala om när mjölken tagit slut, som ett exempel på en Internet of things-företeelserna som väntar runt hörnet – och själva begreppet Internet of things är inte heller nytt. Är det nu det stora genombrottet för sakernas internet kommer, sedan tidigare framtidsprofetior inte infriat därför att tiden då inte var mogen för det?

Stegvis utvecklingExempel på IoT-applikationer i praktisk användning saknas inte, men utvecklingen har gått stegvis och inte tagit det jättekliv som många hade förväntat sig – eller fruktat. I Sverige finns till exempel fem miljoner uppkopplade elmätare. Närvarostyrd belysning, som skruvas upp eller ned beroende på om någon befinner sig i rummet, är ett annat exempel från vardagen.  Med IoT-lösningar kan energiförbrukningen optimeras för en mer hållbar utveckling. IoT har just nu stor betydelse för den traditionella tillverkningsindustrin, där bidragit till att många farliga och smutsiga arbeten rationaliserats bort.

Det finns idag fler uppkopplade enheter än det finns människor på jorden, enligt nätverksföretaget Cisco. Inom bara några år kommer det antalet fördubblas enligt flera bedömare. Eller rentav mångfaldigas. Enligt Ericssons prognos kommer 50 miljarder enheter att vara internetanslutna år 2020.

Enorma potentialerSådana prognoser ska tas med en nypa salt då det inte framgår vad som räknas som en ”enhet”.  Mer förklarande är en annan prognosmakare som räknat ut att 0,4 procent av de enheter som kan vara uppkopplade idag, är det. Hursomhelst säger det att tekniken har enorma potentialer i framtiden.

Av stor betydelse, för att inte säga avgörande, för IoT-utvecklingen och dess inriktning har introduktionen av smartphones. För slutanvändaren blir smartphonens appar ett naturligt gränssnitt för att hantera uppkopplade tjänster och därmed ting. Kanske är just smartphonen den pusselbit som så länge saknats för IoT-revolutionen, den som många teknikvänner så otåligt väntar på?

IoT inom vårdenEtt område där det ska finnas stora potentialer för IoT är vården, inte minst äldrevården. Av lätt insedda skäl, då IoT-tekniken i mycket bygger på sensorer eller mätare som samlar in data och kommunicerar med datorer, som kan befinna sig långt ifrån vårdmottagaren.  Tekniken ger möjlighet att fjärrövervaka patienter genom till exempel sinnrika applikationer som mäter och analyserar utandningsluften. På så sätt kan man även spara personalresurser.  Inom hemtjänsten testas idag fjärrstyrda lås med IoT-teknikens hjälp.

Möjligheten att samla in och analysera stora mängder data gör att IoT-utvecklingen tangerar en annan tekniktrend - Big Data. Data samlas idag in i så stora mängder, ofta i realtid, att den blivit svår att hantera. Datorernas lagringskapacitet räcker inte till. IoT-utvecklingen står inför samma utmaning - begränsad datalagringskapacitet - som de verksamheter som genererar stora mängder data. När det gäller IoT har problemet har problemet delvis lösts genom molntjänster, som också gör det möjligt att dela data med andra intressenter. Vilket i sin tur underlättar för kommersialiseringen av nya uppkopplade prylar.

UtmaningarTill de övertygade IoT-entusiasternas skara hör Kristina Höök, professor i interaktionsdesign på KTH. Hon menar att IoT kommer att få en lika stor betydelse som uppkomsten av internet. I ett föreläsningstal tidigare i höstas, som arrangerades av Stockholm IT Region och Stockholm Business Region Development, använde hon det nya begreppet ”internet of everything” för att åskådliggöravad IoT handlar om.

– Vi lägger nu ett digitalt lager på allt, på människor och processer, sade hon och frågade sig:

– När prylar får den här digitala skuggan, vad är det då vi säljer?

Telekombolaget Telenor Connexion, har tagit fram en nulägesrapport över IoT i Sverige, där de låtit 100 tillverkningsföretag svara på frågor kring IoT. Hela 77 procent svarade ja på frågan om de har implementerat IoT i sin verksamhet i dag eller planerar att göra det de närmaste två åren. 60 procent av respondenterna tror att IoT kommer att förändra deras bransch om fem år. Bland de största utmaningarn med IoT rankades säkerhet och integritet högst.

Swedish ICTSICS Swedish ICT har sedan slutet av 2012 deltagit i EU-projektet RELYonIT med sikte på att ta fram stabila, tillförlitliga och robusta lösningar för Sakernas Internet. Projektet, som avslutas den sista januari 2015, har bland annat resulterat i två demonstrationsanläggningar som baseras på en mjukvara framtagen av SICS.

Befintliga kommunikationslösningar inom Sakernas Internet är inte tillräckligt tillförlitliga eftersom inbyggda system och sensorer inte alltid klarar av den ofta tuffa miljö de ska verka i. Det rör sig om allt från radiostörningar från annan trådlös utrustning och elektriska apparater till stora variationer i temperatur och luftfuktighet, vilket påverkar såväl batterikapacitet som elektronik.

– RELYonITs mål har varit att ta fram en modell för den yttre miljön och dess påverkan inom Sakernas Internet, för att därefter ta fram en tillförlitlig lösning som kan anpassas efter svåra förhållanden, berättar Thiemo Voigt, professor och gruppledare för Networked Embedded Systems Group vid SICS.

Annons

Annons

Rail Baltica: Den litauiska sektionens design kostar omkring 7 miljoner euro utan moms. Samtidigt uppskattas kostnaderna för den estniska delen till 6,8 miljoner euro. Detta banavsnitt, som byggs från estniska staden Pärnu till Rapla, är 71 kilometer långt. Linjen omfattar 16 vägviadukter, sex järnvägsviadukter, nio djurpassager och fyra järnvägsbroar.
Rail Baltica: Den litauiska sektionens design kostar omkring 7 miljoner euro utan moms. Samtidigt uppskattas kostnaderna för den estniska delen till 6,8 miljoner euro. Detta banavsnitt, som byggs från estniska staden Pärnu till Rapla, är 71 kilometer långt. Linjen omfattar 16 vägviadukter, sex järnvägsviadukter, nio djurpassager och fyra järnvägsbroar.

Rail Baltica: Sju timmar med tåg från Tallinn till Warszawa

"fyra tåg per dygn"

Från och med 2026 kommer tågpassagerare att kunna resa mellan Tallinn och Warszawa på Rail Baltica...

Annons