Mötesplatsen för dig inom trafik och samhällsutveckling, feb, 26 2017
Senaste Nytt

Teknikskifte i belysningsbranschen

Götabergsgatan i Göteborg har automatiskt dämpbar belysning s.k. adaptiv belysning, med dimbar metallhalogen som ljuskälla. Foto: Göteborgs kommun
Götabergsgatan i Göteborg har automatiskt dämpbar belysning s.k. adaptiv belysning, med dimbar metallhalogen som ljuskälla. Foto: Göteborgs kommun
Munksjöbron över sjön Munksjön i Jönköping, invigdes 2006 och har snabbt blivit ett etablerat landmärke i den småländska huvudstaden, inte minst på grund av sin spektakulära beslysning. Foto: Jönköpings kommun
Munksjöbron över sjön Munksjön i Jönköping, invigdes 2006 och har snabbt blivit ett etablerat landmärke i den småländska huvudstaden, inte minst på grund av sin spektakulära beslysning. Foto: Jönköpings kommun
Publicerad av
Tommy Ekholm - 24 okt 2012

Belysningsbranschen står nu inför stora utmaningar. Förutom allt högre krav på att ta fram allt mer energisnåla installationer, håller även kvicksilverlamporna på att fasas ut. Denna lamptyp har varit en vanlig ljuskälla, inte minst i den offentliga utomhusmiljön och därför har kommunerna mycket arbete framför sig i och med detta teknikskifte.

Det vi kallar offentliga rummet är i mångt och mycket en kommunal angelägenhet: vägar, gator, gång- och cykelvägar, torg, platser och parker. Att alla dessa platser ska ha en god belysning under alla dygnets timmar, är något de flesta kommuner strävar efter. Men belysningen är också en tung utgiftspost i den kommunala budgeten, vilket gör att man försöker hitta energisnåla lösningar. En sådan lösning kan vara att installera styrsystem som anpassar ljuset till aktuellt behov, en annan väg att gå är att byta befintliga ljussystem till mer moderna energieffektiva. Många kommuner har, i enlighet med EU:s så kallade ekodesigndirektiv vilket bland annat innebär att högtrycksnatriumlamporna ska fasas ut år 2015, satt igång att byta befintliga armaturer med kvicksilverlampor. Det går att använda högtrycksnatriumlampor i de gamla kvicksilverarmaturerna under en övergångsperiod, men många kommuner väljer att effektivisera hela anläggningen på en gång.

Belysningsprogram i Jönköping

Smålandsmetropolen Jönköping är ett exempel på en kommun som har tagit beslysningsfrågan på allvar.Dels är Jönköping en av de 38 kommuner som ingår i Energimyndighetens program ”Uthållig kommun”. Programmet är indelat i två temaområden: Energismart planering och Näringspolitik - med energin som tillväxtmotor. Programmet, som startade 2003, är sedan 2011 inne i sin tredje fas och kommer att pågå till och med 2014.

Kommunen har även antagit ett belysningsprogram inom ramen för vad man kallar Stadsbyggnadsvision 2.0.  För att fortsätta utveckla energieffektiviteten, gestaltningsaspekter och trygghetsåtgärder vad gäller belysning ansåg man att det behövdes belysningskompetens. Kommunen har därför anställt en ljusdesigner, Johan Röklander, utbildad vid Tekniska Högskolan i Jönköping.

2009 var hälften av Jönköpings kommuns gatubelysning energislösande kvicksilverlampor och utfasningen av dessa är ett projekt som nu pågår.

– Vi har en del kvar att göra, men vi kommer att sänka förbrukningen och ha en anläggning i toppklass när vi är färdiga. Vi vill gärna vara ett gott exempel för andra kommuner i landet, säger Johan Röklander. I det fortsatta arbetet med att växla från kvicksilverlampor till ny teknik ligger stor potential för ett billigare underhåll och besparing vad gäller drift. För att detta ska fungera kommer det behövas kunskap om hur människans seende fungerar, hur tekniken påverkar oss och hur en belysningsanläggning optimeras. Det är först när ett kontinuerligt och långsiktigt arbete med belysning får fortgå i kommunen som effekten kommer att märkas fullt ut.

Tar vara på butiksbeslysning

Staden har också utformat ett s.k. Trygghetsprojekt, där man inventerat och ersatt belysningen på gång-och cykelvägar, i tunnlar och vid trafikhållplatser för att upplevelsen av staden ska vara trygg för kommunens invånare. Vissa fonder i staden har också fått ny belysning. På vissa platser har kommunen även dragit ner på belysningen, bland annat på stadens shoppingstråk, gågatan. – Vi observerade att gatans skylfönster blev allt ljusstarkare. Butikerna kompenserade ljuset som på kvällstid kom från gatubelysningen med fler och ljusstarkare armaturer, vilket förstås ökade den totala energiförbrukningen, även om det i detta fall var butikerna som betalade för strömmen. Då tog vi beslutet att sänka gatubelysningens styrka och därmed kunde butikerna göra detsamma. I och med detta halverade vi faktisk belysningen, säger Johan Röklander.  

Adaptiv belysning i Göteborg

Även Göteborg är mycket aktivt när det gäller nytänkande inom kommunal belysning. Staden driver sedan 2006 flera intressanta framtidsprojekt som alla bygger på ny teknik när det gäller armaturer, lampor samt styr- och övervakningsfunktioner. I Göteborg satsade man redan 2007 på ett första försök med adaptiv belysning, det vill säga belysning som dämpas när den inte behövs. Att Göteborg ligger långt framme på belysningsområdet visade sig när LUCI, nätverket Lighting Urban Community International, med hundra ljusproffs från hela världen i fjol, valde just Göteborg som värdstad för sin årliga konferens. Ingemar Johansson, drift- och underhållsansvarig för väg- och gatubelysningen på Trafikkontoret i Göteborg, berättade här om stadens delaktighet i det europeiska projektet, EOSOLi (Energy Saving Outdoor Lighting) Det handlar bland annat om utvecklandet av nämnda adaptiv belysning, där man genom intelligent styrsystem kontrollerar och styr belysningens styrka. Belysningen anpassar mängden ljus efter hur mycket belysning som behövs.

Trafikkontoret i Göteborg har i ett testprojekt byggt ny gatubelysning enligt denna princip.

– Den är enklare att underhålla och systemet berättar själv för våra datorer om lamporna behöver bytas, säger Ingemar Johansson och påpekar att denna typ av belysning behöver mindre än hälften av den energi som hade gått åt vid en vanlig lösning.

Enligt en utvärdering av de första anläggningarna har man också kunnat se att kostnadsbesparingen ligger på mellan 51 % och 63 % sammantaget, dels genom den direkt sänkta energiförbrukningen och dels genom de minskade underhållskostnaderna.

Ingemar Johansson, menar också att belysningsinfrastrukturen har ett brett användningsområde som idag inte nyttjas till sin fulla potential.

– Kablarna som dras för belysning skulle kunna användas till mer än att lysa upp staden,  till exempel trafikräkning och för trafikskyltar.

Bättre belysning – brottsbekämpande

Det är inte fler poliser och övervakningskameror som får människor att känna sig trygga i det offentliga rummet. Det som skapar mest trygghet är istället fler och bättre belysta gator och torg. Det visar en undersökning från Novus Opinio som tagits fram på uppdrag av Belysningsbranschen.

Åsikten får stöd hos brottsförebyggande rådet som menar att bättre belysning kan minska mängdbrottsligheten med cirka 20%. Brottsförebyggande rådet anser också att förbättrad utomhusbelysning bör ingå som del av varje kommuns brottsförebyggande program.

Att bättre belysning också har en brottsförebyggande effekt kommer inte som en överraskning för Belysningsbranschens vd.

– Det stämmer väl överrens med vår Novus-undersökning, säger Magnus Frantzell som även han vill uppmana kommunerna att tydligt prioritera utomhusbelysningen och sluta se det som ett möjligt besparingsområde.

Kalmar leder europeiskt LED-projekt

Det pågår ett teknikskifte i belysningsbranschen, där många kommuner vill ta till sig LED-tekniken (Light Emitting Diode) Förenklat bygger LED på starka lysdioder som kan ersätta traditionell beslysning. Att konvertera offentlig belysning till LED-teknologi har många potentiella fördelar som att minska såväl utsläppen av CO2 som kommunernas kostnader för offentlig belysning.

Det pågår mycket forskning kring tekniken och många kommuner följer vaksamt utvecklingen. Till exempel så har Kalmar kommun lett ett EU-projekt, LED - Light in Public Space, som syftar till att ta fram kunskap för att möjliggöra en konvertering av gatubelysning till den mångsidiga LED-teknologin.

Projektet, med 15 partners i södra Östersjöregionen, tar fram goda exempel för övriga EU och marknadsför Södra Östersjöregionen som ett pilotområde inom LED. Projektet som påbörjades 2009 och avslutas nu i höst, riktar sig till politiker och tjänstemän i kommuner och regioner samt privata företag och allmänheten i stort.

– Ljus och belysning påverkar hur vi mår, vad vi känner och vad vi presterar. Att tillhandahålla offentlig belysning är en av de viktigaste – och dyraste – uppgifterna för en stad, säger Bertil Eifrém, projektledare, Kalmar kommun och sammanfattar samtidigt EU- projektets mål och visioner.

– Under tre år har tolv mycket kompetenta parter i södra Östersjöregionen studerat marknaden och diskuterat med många olika aktörer, analyserat behov utifrån fotgängarens perspektiv och installerat goda exempel på LED-belysning i sex städer i Sverige, Tyskland och Polen. När vi nu håller på att avsluta projektet kan vi vara stolta över resultaten och se fram emot att sprida våra erfarenheter. Vårt projekt visar bland annat att det går att spara energi och pengar genom att skifta till LED-belysning i offentliga miljöer samtidigt som vi kan få en mycket mer funktionell belysning, avslutar Bertil Eifrém. LED-belysning i BanaVäg i Väst

I det aktuella infrastrukturprojektet BanaVäg i Väst har Trafikverket i samarbete med Swarco satsat på LED-belysning på vissa sträckor. Projektet innebär i korthet att det byggs ny väg- och järnväg parallellt längs Göta älv.  – Med den trafikmängd som E45 har och med tanke på att lokalvägen och gång- och cykelbanan är avskild, så har vi bedömt att LED-belysning passar bra, säger Bo Björklund, projekteringsansvarig BanaVäg i Väst.

Extra belysning förstärker LED-belysningen som placeras på mitträckesstolparna med ett avstånd på cirka 50 meter och lyser i båda färdriktningarna. Som stöd för trafikanten finns också reflexer på sidoräckena. På platser där det är mycket folk i rörelse, som till exempel vid pendeltågsstationerna, förstärks belysningen ytterligare med belysningsstolpar placerade i vägens mitt. Även avfarter förstärks med vanlig gatubelysning precis som lokalväg, gång- och cykelbana och cirkulationsplatser. – Mellan Nödinge och Nol kan man redan nu få en bild av hur den nya belysningen fungerar, men förhoppningsvis blir upplevelsen ännu bättre när slutlig belysning är tagen i drift längs hela sträckan, säger Bo Björklund. Belysningen längs vägen har ett vitt sken. För att förtydliga är skenet gult vid avfarter och på rampbroarna. Rött sken på baksidan markerar felaktig färdriktning. – Energibesparingen och effektbesparingen uppgår till ungefär 10 %, med i jämförelse med hur den traditionella gatubelysningen utvecklas. Den stora besparingen är kostnaden för drift och underhåll, påpekar Bo Björklund.