Svenskarna säger nej till vägavgifter
Publicerad: ons, 2012-06-13 14:43- Kommentarer 4
- Gillar 3
Svenska folket gör tummen ner till att finansiera nya motorvägar med vägavgifter. Mest negativa är medelålders män. Det visar en ny opinionsundersökning från Sifo.
På uppdrag av Svevias väg- och infrastrukturtidning På Väg frågade opinionsinstitutet TNS Sifo i slutet av maj i år ett representativt urval av svenska folket om de tycker att nya motorvägar helt eller delvis bör finansieras med hjälp av vägavgifter.
61 procent svarade nej på frågan om finansiering med vägavgifter. Bland män i åldern 50-64 år var andelen negativa 73 procent. 31 procent av de svarade uppgav att de anser att nya motorvägar helt eller delvis bör finansieras med hjälp av vägavgifter.
Mest positiva till vägavgifter är boende i Malmöregionen. 39 procent svarade att nya motorvägar helt eller delvis bör finansieras med motorvägar. Män är mer positiva till avgifter än kvinnor. Yngre är mer positiva än äldre och högutbildade är mer positiva än lågutbildade.
– Det finns i Sverige en tradition att finansiera motorvägsbyggen och andra stora infrastrukturprojekt via skatten och statsbudgeten. Det tror jag är en förklaring till att en så pass stor andel av svenska folket är negativt till vägavgifter, säger Erik Lundman, chef för avdelningen Produktionssystem på Svevia.
– Men oavsett vad man tycker i sakfrågan, tror jag att det blir vanligare med olika typer av brukaravgifter. Det är ett sätt delfinansiera stora infrastrukturprojekt och flytta fram dem i Trafikverkets kö, säger Erik Lundman.
Om undersökningen: Sifo frågade på uppdrag av På Väg/Svevia per telefon ett representativt urval av svenskar i åldern 15 år eller äldre om de tycker att nya motorvägar helt eller delvis bör finansieras med hjälp av vägavgifter. 1000 personer deltog i undersökningen.




































Kommentarer (4)
Storstädernas Trafikverk bör frigöras från ansvar när det gäller nationella och europavägar.
Regioner och kommuner kan sköta dessa frågor mycket bättre. Det bör därför ske kraftiga resursneddragningar till Trafikverket och kraftiga resurstillskott till regioner och kommuner när det gäller utvecklingen av vägnätet!
Eftersom huvuddelen av lastbilarna på vissa vägar utgörs av utländska lastbilar och chaufförer så anser jag att de ska vara med att betala för slitaget som vi får göra i deras länder. En hel del av olyckorna på vintern med lastbilar står de för. De behöver vägtullar för att pengarna kommer behövas för tåget som är Europas sämsta snart trots att vi bor i ett av de glesaste befolkade länderna med en råvaro industri som ligger i glesbygden. Schweiz tar in stora belopp för trafiken genom landet vilket jag tycker vi också ska göra för jobben och pengarna för transporterna hamnar i utlandet vilket jag inte vill betala för alltså inför vägtullar. Rika Norge har vägtullar. Sverige har brist på pengar i alla samhällssektorer så vi behöver pengarna eftersom de allmänna har inte råd att bekosta detta mer. Det kommer bli en stordragkamp om pengarna mellan gruvnäringen/skogen å ena sidan och storstädernas infrastruktur satsningar.
Trafikverket Väg & vatteningenjörer är okcså totalt ointresserade av GC-banor, det vet jag av egen erfarenhet av att tvingats argumentera på alla möjliga vis med Vägverket där t.o.m fd. GD Ingemar Skogö försökte kollra bort mig för 4 år sedan.
Där inte ens Fil.Dr.Johan Faskungers rapport, på regeringsuppdraget,
Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet - En kunskapssammanställning för regeringsuppdraget "Byggd miljö och fysisk aktivitet" som är utgiven av Statens folkhälsoinstitut.
Denna rapport som utkom i Oktober 2007 som Alliansregeringens Infrastrukturproposition 2008/09:35 dess del om Aktiv transport i stadsplaneringen av GC-banor i våra städer och dess periferi ligger Fil.Dr.Johan Faskungers rapport till grund.
Men inte ens dessa citat ur denna rapport biter på fd.Vägverket och nu Trafikverkets ingenjörer.De är helt enkelt fastnaglade i att alla investeringar skall ske i vägar och motorvägar inte i längre GC-banor i våra städers periferi.
Fil.Dr.Johan Faskunger gör en internationell jämförelse i denna rapport på regeringsuppdraget där han jämför med Nederländerna och Danmark samt Australien i länder där man har fört en aktiv investeringspolitik i GC-banor även i städers periferi och därmed fått en befolkning som cyklar mer än i länder där man ej för någon aktiv investeringspolitik i GC-banor.
"Svenska folkets urgamla rätt att sig själv beskatta", innebär rimligen att varje mandatperiod ska kunna bestämma över sin budget!
Detta elementära åsidosätts när framtida intäkter från vägtullar godtroget, kravlöst, "öronmärks" för drift av otidsenliga, olönsamma projekt, som "järnvägar"! Vägtullar kräver investeringar i sig, så de avskrivs ju heller inte över en mandatperiod. Vägtullarna kräver bara dom att vi bygger fast oss. Det är illa nog. Men att budgetutrymmet dessutom intecknas, så att framtida mandatperioder inte kan bestämma över den egna periodens budget, ter sig betänkligt, är förödande - strider mot demokratins grundbult!
Sverige behöver en tidsenlig järnväg, en hållbar järnväg, en järnväg som bidrar när den nyttjas fullt ut , som uppvisar en "brytpunkt", inte en ohållbar som aldrig bidrar, utan bara belastar utrymmet för välfärd!
Skriv ny kommentar