Kapacitetsutredningen fram till 2021 motsvarar den lägsta godtagbara nivån vad gäller kvaliteten på den svenska infrastrukturen. Staten måste börja betrakta finansiering av infrastruktur som en investering som ska ge en framtida avkastning. Det är ett synsätt som dagligen tillämpas inom näringslivet. Det skriver Transportgruppen och Näringslivets Transportråd i ett gemensamt remissvar på Trafikverkets Kapacitetsutredning.

I remissvaret pekar man på problemet med underinvesteringar i infrastruktur är att de försämrar näringslivets konkurrensförmåga. Långvarigt eftersatt underhåll och höga driftskostnader drabbar både företag och hushåll. Eftersläpningar i effektivitet och tillgänglighet leder också till att Sverige blir ett andrahandsval när företag investerar och överväger etableringar. Därför menar man att det behövs såväl närtidssatsningar med snabbt genomförande som långsiktiga, systematiska och kvalitetshöjande insatser.

– Analysen av tillståndet för svensk infrastruktur behöver sättas in i ett bredare ekonomiskt sammanhang. Det handlar om näringslivets och Sveriges framtida konkurrenskraft i en alltmer globaliserad ekonomi. Vi gör också bedömningen att behovet av ökad väg- och järnvägskapacitet till följd av de nya utsläppsreglerna för svavel från IMO mer noggrant borde ha analyserats av Kapacitetsutredningen, säger Guy Ehrling, kanslichef på Näringslivets Transportråd.

– Sett över tid har transportarbetet ökat snabbare än den ekonomiska utvecklingen mätt i BNP. Vi vill därför peka på att Trafikverkets prognos för godstransporternas utveckling till år 2050 kan vara i underkant, säger Transportgruppens vice vd Maria Nygren.