Efter 45 års frånvaro gör nu spårvagnen comeback i Norges andra stad. Den 22 juni öppnades nämligen den första etappen av spårvägssystemet, ”Bergens Bybane”. Och tidigare i år kom ett ytterligare glädjande besked för bergensarna i och med att den norska regeringen då sade ja till fortsatt finansiering av det regionala trafikpaketet, Bergenprogrammet, vilket innebär att etapp 2 av Bybanan är säkrad. 

Bergen fick liksom många andra nordiska städer sitt spåvägsnät i skiftet 1800-1900-tal. Men likt många andra städer drabbades även Bergen av "spårvagnsdöden" som likt en farsot spreds under 1960-talet. 1965 sänktes symboliskt stadens sista spårvagn ned i Bergens havsfjord och ortens spårvagnsepok var därmed över för en lång tid framöver. 

Men en ny tid skulle komma. Det var framförallt under slutet av 1900-talet som spårvägen började skönja en renässans på kontinenten, där allt fler städer, i synnerhet Tyskland och Frankrike började ta till sig spårvagnen åter till sina hjärtan och därefter har spårvägstrenden spritt sig i Europa.

Möjliggör regionförstoring

Moderna spårvagnar är betydligt tystare, snabbare och tar framförallt fler passagerare än sina föregångare. Spårvägssystem är betydligt billigare än tunnelbanesystem, som i sig också kräver en större befolkning för att anses som samhällsekonomisk befogad. Modena spårvagnar kan därtill svälja betydligt fler passagerare än bussar. 

Detta ger bättre förutsättningar att bygga ut kollektivtrafiken när kapacitetskraven ökar i samband med de regionsförstoringar som är aktuella i många städer.  I Bergen kommer till exempel den busslinje som än så länge går mellan Nesttun och Bergen att läggas ned när Bergensbanan tas i drift. Genom att göra kollektivtrafiken attraktivare i Bergen räknar man med att öka dess andel med 50 procent till 2020. Den har en nu en marknadsandel på 11 procent i Bergens stadsområde. Enligt prognoser kommer antalet passagerare på Bybanan från Centrum till Nesttun att uppgå till 13,5-16,5 miljoner under 2015 med i genomsnitt 45 000 resande per dag.

Bergensprogrammet

Förutsättningarna för Bergens nya spårvägssystem "Bybanen" skapades i och med Bergenprogrammet som togs fram i början av 2000-talet. Det är ett omfattande trafikpaket med tyngdpunkt på kollektivtrafik som innefattar alltifrån förbättrade gång- och cykelvägar via järnvägs- och spårvägsutbyggnad till en ny ringled runt Bergen.

Inom ramen för Bergensprogrammet har 5,3 miljarder norska kronor öronmärkts till trafikprojekt för perioden 2002-2015. Den största delen av finansieringen till Bybanan kommer dock från så kallade ”bompennge”, biltullar som tas ut av bilar som kör till och från Bergens innerstad.

Bybanan sägs utgöra ryggraden i Bergensprogrammet. Men i Bergensprogrammet antogs också bland annat dessa målsättningar:

-         trafiktillväxten ska minska

-         stadsutvecklingen ska kräva mindre transportbehov

-         större delen av trafiktillväxten ska ske inom kollektivtrafiken

-         de investeringar som gjorts i infrastruktur ska utnyttjas bättre

-         miljöbelastningen från trafiken ska minska

-         det ska ske färre trafikolyckor

-         ett sammanhängande cykel- och vägnät ska byggas ut

-         centrum ska skärmas av från oönskade trafikpåfrestningar

Första etappen

Tanken var från början att Bybanans första sträckning skulle gå från Bergens centrum till flygplatsen Flesland. Nu kommer spårvägen att byggas ut till flygplatsen först i den tredje etappen. Den färdiga banan i första etappen kommer att bestå av en 9,8 km dubbelspårig bana, som omfattar Linje 1 mellan Bergens Centrum i norr och Nesttun i söder, det resandemässigt viktigaste stråket. Den totala kostnaden för denna första etapp är beräknad till cirka 2,2 miljarder kronor.

Från Bergens centrum till Nesttun kommer ett tåg att gå var femte minut i rusningstid. Övriga tider går ett tåg var tionde minut. På linjen finns 15 hållplatser och tåget kommer att stanna på varje.

Linjen kommer att köras av 12 tågsätt som till största del går på korsningsfri egen banvall och spårvägen kommer att prioriteras i korsningar den delar med annan trafik.

Tågets maxhastighet är 78 km i timmen, men snitthastigheten blir naturligtvis lägre. Restiden mellan Bergens centrum och Nesttun beräknas till 21 minuter, vilket innebär en genomsnittlig hastighet på 29 km/h.

Svensk operatör involverad  

Upphandlingen av driften av Bybanan vanns av Fjord1 Partner AS, ett kollektivtrafikföretag med sin bas på norska Vestlandet, och Keolis Nordic AB, som har sitt huvudkontor i Stockholm.

Kontraktet, som är värt 400 miljoner norska kronor, är på 7 år och kan förlängas med ytterligare 1+1 år.

En driftscentral har byggts i en gammal stationsbyggnad där Fjord1 kommer att övervaka stadsbanetrafiken. Ett 50-tal trafikledare och förare har anställts för driften av Bybanan.

Etapp 2: Nesttun-Lagunen

Etapp 2 av Bybanan, från Nesttun mot köpcentret Lagunen, godkändes av kommunfullmäktige under våren 2008 och byggstart är planerad till augusti 2010. Den 26 mars 2010 godkände regeringen att vägavgiftssystemet kommer att fortsätta så att byggetapp 2, Nesttun-Lagunen kan finansieras. Investeringarna fördelas jämnt mellan länet och vägavgiftsfinansieringssystemet. 

Från transportminister Magnhild Meltveit Kleppa har getts signaler om att statliga stöd förutsätter att Bergens vägavgifter lägger en grund för medfinansiering.
– I den utsträckning Bergen uppfyller villkoren för medel från Belønningsordningen kan dessa medel användas för delfinansieringen av en förlängning av Bybanan. Transportdepartementet kommer dock att ställa stränga krav på trafikreglerande åtgärder för tilldelning av belöningsmedel, säger hon.

– Genom klartecknet för den andra byggetappen av Bybanan kommer organisationen för Bybaneutbyggnaden att bestå och vi kommer att dra nytta av deras expertis i den fortsatta utbyggnaden, säger Torill Selsvold Nyborg, ordförande i Bergens Fylke och fortsätter:
- Vi kan nu gå vidare med dessa viktiga utbyggnader och vara försäkrade om att vi kommer att få en rationell drift utan onödigt dröjsmål. Det är mycket glädjande, säger Torill Selsvold Nyborg.

Slutförandet av etappen är beräknad att ske under 2012.

Klart för fortsatt utbyggnad

Nu är även planprocessen för utbyggnaden av den tredje etappsträckan, Lagunen-Flesland / Bergen Lufthavn, formellt igång.

- Vår förhoppning är att Bybanan nu kan byggas kontinuerligt och vara färdig ända fram till Flesland under 2015. Budskapet från transportminister Kleppa passar som hand i handske i kommunstyrelsens långsiktiga strategi för ett enhetligt, miljövänligt transportsystem i Bergen, säger Lisbeth Iversen, ansvarig för stadsutveckling, näringsliv och klimat i Bergens kommunstyrelse.

Det är dock ännu oklart om finansieringsmodell för den tredje etappen, så år 2015 ska nog i dagsläget ses ur ett optimistiskt perspektiv.