Bra stads- och trafikplanering höjer kollektivtrafikens status och lockar fler att ställa bilen.

– Man vill vara en del av det vinnande laget, säger Sonja Forward, trafikforskare på VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut.

För en långsiktigt hållbar stadsutveckling krävs en ökad andel kollektivtrafikresenärer. Projektet Den goda staden har i flera studier undersökt förutsättningarna. En slutsats är att stadsplanering och planering av infrastruktur har stor betydelse.

Genom att förlägga busshållplatsen eller pendeltågstationen i anslutning till sjukhusentrén eller köpcentret blir det enkelt att resa kollektivt, samtidigt som bilister kanske får längre att gå från parkeringen.

Attityderna förändras

På motsvarande sätt kan det kännas tryggare att vänta vid en upplyst hållplats än att snedda över en mörk parkering.

– Sådant kan påverka våra attityder i positiv riktning. Attityderna baseras dels på egna upplevelser, dels på det vi hör från andra, säger Sonja Forward, som har forskat om socialpsykologin kring hållbara transporter.

När fler väljer att resa kollektivt skapas även en positiv norm.

– Normen är väldigt viktig, och i viss mån hör den ihop med status. Om fler åker kollektivt upplevs det som mer normalt och får på så sätt högre status. Om de som åker kollektivt dessutom är några vi vill identifiera oss med, ökar sannolikheten att vi gör likadant, säger Sonja Forward.

Utbudet påverkar

Ytterligare en faktor som har betydelse för vårt val av ressätt är utbudet.

– Om det är svårt och krångligt att resa kollektivt kommer vi att välja bilen i alla fall, säger Sonja Forward.

När det gäller stadsplanering har bilen länge varit normen, men en ökad miljömedvetenhet har med tiden styrt fokus mot gång-, cykel- och kollektivtrafik.

Anki Ingelström, samhällsplanerare på Banverket och en av projektledarna för Den goda staden, lyfter fram Stockholms tunnelbanenät som en god förebild.

– Det byggdes redan på 1950-talet med tät bebyggelse och centrum vid tunnelbanestationerna. Det har fungerat väl länge, även om befolkningsutvecklingen nu har kommit i kapp. Vi samhällsplanerare har en viktig roll i att ta fram beslutunderlag för nya lösningar. Sedan krävs vilja och medvetenhet hos politikerna för att vi ska få till stånd en förändring, säger Anki Ingelström.

Belöning uppmuntrar beteende

Här är några exempel på lösningar som innebär fördelar för kollektivtrafikresenärer:

• Karlstad: Stombusslinjer har särskilda körfält och täta avgångar. Resenärerna slipper anpassa resandet efter tidtabeller, eftersom det ändå snart kommer en ny buss, och de slipper köer.
• Uppsala. Många som arbetspendlar med bil fastnar i långa köer. Ny pendeltågtrafik utgör ett alternativ som innebär snabb transport utan köer.
• Norrköping: En ny spårvagnslinje ska knyta ihop fler stadsdelar med de centrala delarna av staden. Linjen är dragen så att spårvagnarna till stor del har egen körbana. Hållplatserna är strategiskt placerade i stadskärnan, så att kollektivresenärerna kommer nära målet.
• Jönköping: Busslinjerna är koncentrerade till attraktiva centrumstråk och till järnvägsstationen. Bussarna har egna körfält och företräde i korsningar.

Kollektivresorna ökar

• Mellan 1999 och 2008 har antalet kollektivresor ökat med 18 procent. Under samma period ökade befolkningen med 4 procent.

Källor, Vägverket, Sika, Statens institut för kommunikationsanalys.

Fakta

Kollektivresor – län för län

Antal kollektivresor per invånare 2008:

Stockholm 347

Västra Götaland 142

Skåne 112

Uppsala 84

Östergötland 64

Jönköping 51

Blekinge 50

Dalarna 49

Gävleborg 47

Örebro 46

Värmland 44

Jämtland 43

Halland 41

Västernorrland 39

Västmanland 36

Södermanland 35

Kronoberg 34

Norrbotten 34

Västerbotten 34

Kalmar 28

Gotland 21

Riket 134

Resor med buss, tåg, spårväg, tunnelbana och fartyg har räknats in.

Källa: Sika, Statens institut för kommunikationsanalys.