Det blev en stor framgång för de mångåriga ansträngningarna att införa ITS (intelligenta transportsystem och – tjänster) i vägtrafiken när EU:s transportministrar sammanträdde i Bryssel i slutet av 2009.  Transportministrarna kunde enas om skrivningarna i det direktivförslag som EU-kommissionen antog i december 2008 tillsammans med en handlingsplan för ITS. Direktivförslaget som har en tydlig slagsida mot vägtransporter innehåller fem prioriterade ITS-tjänster.

Det blev visserligen ett ganska tandlöst direktivförslag som man kompromissade fram – det innehåller till exempel ingen tidtabell för att införa ITS i medlemsländerna - men det öppnar för ett nytt direktiv som på sikt kan göra ett antal ITS-tjänster obligatoriska i EU.

Starkare rättigheter för busspassagerare

Europeiska parlamentet gav strax efter ministermötet som hölls den 17-18 december och leddes av infrastrukturminister Åsa Torstensson, signaler om att de kommer att rösta igenom direktivförslaget i stort sett utan ändringar.  Så allt talar för att direktivet kommer att antas i sin nuvarande form.

Under ministermötet nåddes för övrigt också en politisk överenskommelse om att stärka busspassagerares rättigheter genom en förordning som är den mest bindande formen av EU-bestämmelse. Förordningen handlar bland annat om transportörens ansvar för dödsfall och personskador samt om rätten till information och assistans för passagerare med funktionshinder.

Fem prioriterade tjänster

När det gäller ITS så föreskriver direktivförslaget att om ett medlemsland vill införa vissa ITS-tjänster så måste de följa de specifikationer eller standarder som EU-kommissionen fått i uppdrag att ta fram. Tjänsterna, som alltså bara berör vägtrafiken, handlar om trafikinformation i realtid, multimodal reseinformation, vissa trafiksäkerhetsrelaterade data och ECall, ett positioneringssystem för bilar som är kopplat till en larmcentral. Den femte och sista tjänsten handlar om information om säkra parkeringar för den tunga trafiken.

Sverige försiktigt positivt

Fokus ligger alltså på gränsöverskridande, harmoniserade ITS-tjänster.

– Bara det är ett steg framåt, betonar Marie-Louise Lundgren, utvecklingsstrateg på Vägverket som var med på transportministermötet.

Varför kunde man inte enas om ett vassare direktiv som även innehåller en införandeplan?

Enligt Marie-Louise Lundgren hänvisade många länder till suveränitetsskäl för att inte vilja gå så långt.

– Sverige var försiktigt positivt. Vi tillhörde inte varken dem längst fram eller längst bak i gruppen.

Fler prioriterade åtgärder

Anledningen till att direktivet har en sådan slagsida mot vägtransporter är enligt Lundgren att både järnvägen och flygtrafiken redan har mer avancerade ITS-system.

Förutom de ovanstående prioriterade fem åtgärderna pekas några andra åtgärder ut som särskilt viktiga.

– Det handlar till exempel om harmoniserade tjänster för godstransporter, digitala fraktsedlar och ökad kommunikation med väginfrastrukturen och även om vikten av öppna plattformar i bilarna för att till exempel utveckla lösningar för vägavgiftssystem.

Handlingsplan för ITS

Samtidigt som ITS fått ett sådant genombrott på EU-nivå håller en arbetsgrupp som  regeringen utsett på att utarbeta en handlingsplan för ITS i Sverige. Har inte en sådan blivit en överloppsgärning i och med direktivförslaget som också innehåller en handlingsplan?

– Direktivet löser inte allt. Vi tittar på fler trafikslag och på att få hela transportkedjan att fungera bättre, från godstransporter till persontransporter, betonar Marie-Louise.

Handlingsplanen ska redovisas för regeringen den 1 mars 2010.

– Vi är mitt uppe i processen att identifiera möjligheter, problem och utvecklingstendenser, säger Marika Jenstav, sekreterare i arbetsgruppen, på frågan hur långt man kommit i utredningsarbetet.